Info för cirkelledare
Din roll i gruppen och ditt ansvar som cirkelledare bestäms av vad det är för slags cirkel du leder.
Lite förenklat kan man skilja mellan två slags studiecirklar:
• I den ena förväntar sig deltagarna att du har kunskap om ämnet.
• I den andra är ni en grupp som tillsammans söker kunskap, och där deltagarna inte förväntar sig att du som ledare vet mer än någon annan.
Oavsett vad för slags cirkel du leder, har du ett ansvar. Man kan säga att du är Studiefrämjandets representant i cirkeln. Din uppgift är att stödja gruppens utveckling så att ni når era mål. Du är också ansvarig för att rapportera er närvaro i cirkeln till Studiefrämjandet. Det gör du enklast via vår webbsida genom en särskild inloggning som du får. Cirkellistor i pappersformat finns, om du föredrar det.
Cirkelledaren är i allmänhet den som har kontakten med Studiefrämjandet, så att ni i cirkeln får det stöd ni behöver. Du kan fråga om allt. Särskilt viktigt är det att be om hjälp om något inte fungerar som det ska. Fråga hellre i tid, än att vänta för länge.
CIRKELLISTAN ÄR VIKTIG
• Cirkellistan är en närvarolista där alla deltagare ska uppge sitt namn och personnummer.
• Den fylls i vid varje cirkelträff, via internet eller på papper. Efter cirkelns slut lämnas/skickas den till Studiefrämjandet.
• Cirkellistan är en juridisk handling. Som cirkelledare ansvarar du för att den fylls i på rätt sätt.
• Cirkellistan är grunden för offentliga bidrag till studieförbunden. Det är skälet till det behövs personnummer och underskrift från ledaren.
• Om någon undrar över integritetsfrågor, kontakta Studiefrämjandet.
Få gruppen att må bra
Det är viktigt att alla deltagare har det bra i gruppen och behandlar varandra med respekt. I en grupp som fungerar, känner sig alla trygga och delaktiga. Som ledare har du extra koll på att alla hjälps åt för att samarbetet ska fungera.
Cirkelledare som varit med länge, säger att det viktigaste för dem är att det är en bra stämning i gruppen. Här är några saker du kan tänka vidare utifrån:
• Att planera tillsammans lägger grunden för en bra struktur och sammanhållning.
• Att alla respekterar varandra är viktigt, även om ni är olika och ibland har skilda uppfattningar.
• Ta inte för givet att alla förstår. Se till att alla känner sig trygga i att fråga när de behöver.
• Det är viktigt med pauser. Försök hitta en rytm som passar er grupp.
• Var nyfikna på varandra och ha roligt tillsammans!
Du som är ledare behöver alltså inte bestämma en massa saker själv, inte heller vara expert och kunna svara på alla frågor. Men genom ditt sätt att själv agera i gruppen, kan du få till en bra stämning, som lätt sprider sig.
FÖRSTA TRÄFFEN
Första gången ni ses är det bra om ni pratar lite om hur ni ska ha det i cirkeln. Här är några förslag inför första träffen:
• Presentera er, om ni inte redan känner varandra.
• Om ni är i en lokal, se till att allt är i ordning. Möblera så att alla kan se varandra.
• Tala om att Studiefrämjandet är anordnare, och berätta gärna lite om Studiefrämjandet.
• Planera cirkeln utifrån vad som gäller just för er. Låt alla berätta om sina förväntningar.
• Gå igenom praktiska frågor – tid, plats, studiematerial, lokal, fika... Då har alla har klart för sig vad som gäller.
• Gör en kontaktlista. Bra att ha om ni behöver nå varandra mellan cirkelträffarna.
• Berätta om cirkellistan, varför den finns och att personnummer krävs.
Studieplanen hjälper er att komma framåt
Att tillsammans planera vad ni ska göra i cirkeln är ett bra sätt att få lite struktur på studierna, och att få alla deltagarna att känna att de kan vara med och påverka.
En studieplan är precis som det låter – en plan för vad ni ska lära er i studiecirkeln. Varje studiecirkel ska ha en studieplan, som lämnas in till Studiefrämjandet.Det finns färdiga studieplaner som är kopplade till ett studiematerial eller en bok. Det vanligaste är dock att man gör sin sin egen studieplan.
Ett enkelt satt att göra en studieplan är att beskriva vad cirkeln handlar om, vad ni vill lära er – och vad ni ska göra för att nå dit. Studiefrämjandet har färdiga mallar för studieplaner, och vi kan också hjälpa er att göra er plan.
Metoderna för hur deltagarna i en cirkel umgås och lär tillsammans har utvecklats på senare år. Tjänster som Skype, särskilda lärplattformar eller slutna grupper i sociala medier används allt oftare för dialog och delande av material. Det finns även studiecirklar som bedrivs helt och hållet på distans. När ni planerar er cirkel, fundera på vilka delar som passar bäst att ses omkring och vilka delar som kanske fungerar lika bra via internet.
MALL FÖR STUDIEPLAN
Studiefrämjandets mall för studieplan tar upp bland annat dessa frågor:
• Cirkelns namn och deltagare.
• Vad ni vill lära er – ert mål.
• Hur ni vill lära er, vilka metoder ni använder.
• Tidplan för era träffar.
• Utvärdering – hur ska ni utvärdera vad som gick bra och vad som kan förbättras.
Det går att ändra i studieplanen allt eftersom. Se bara till att alla i gruppen är delaktiga i planeringen och vet vad som gäller.
Bra att känna till
Distansstudier
Det går bra att genomföra studiecirklar på distans, det vill säga att deltagarna kommunicerar via internet. Det finns lärplattformar där varje deltagare får tillgång till ett ”virtuellt rum” där cirkeln pågår. Studiefrämjandet har tillgång till lärplattformar och kan hjälpa er komma igång. Det går givetvis även att kombinera träffar på nätet med att ses fysiskt.
Kulturarrangemang
Vissa kopplar sina studiecirklar till att planera arrangemang eller event, kanske för att visa upp vad de lärt sig i cirkeln. Det kan vara en utställning, föreställning eller konsert. Har ni tankar på att göra något utåtriktat, prata med Studiefrämjandet!
Annan folkbildningsverksamhet
Annan folkbildningsverksamhet är som en studiecirkel, fast med vidare ramar. Deltagarna kan vara under 13 år och ni behöver inte ses så ofta. Studiefrämjandet kan berätta mer!
Föreningscirkel
Många föreningar har studiecirklar som en del av sin verksamhet, inte minst inom våra medlemsorganisationer som du hittar på vår webbplats. Cirklarna kan rikta sig till medlemmar eller till allmänheten. Just att ha studiecirklar har visat sig att vara ett bra sätt att bjuda in nya till föreningen. Ofta är det aktiva föreningsmedlemmar som är cirkelledare.
Studiematerial
Det finns inget krav att studiecirklar ska ha studiematerial. De flesta använder ändå material, i form av böcker, artiklar, bilder, noter etc. Det finns också färdiga studiematerial i olika ämnen. Ofta är de fria att ladda ner på internet.
Stöd & hjälp av Studiefrämjandet
Vi finns till för er i cirkeln. Oftast ger vi praktiskt stöd i form av lokal, utrustning och studiematerial. Vi kan också ge pedagogiskt stöd och vara ett bollplank till dig som cirkelledare – eller till hela gruppen.
Ledarutveckling i tre steg –
utbildningsprogram för cirkelledare
Hos Studiefrämjandet kan du utveckla ditt ledarskap. Vår ledarutveckling i tre steg är mycket uppskattad och har varje år flera hundra deltagare. Ledarutvecklingen är indelad i tre steg, där varje steg har nio studietimmar (45 minuter).
Ledarutveckling steg 1 (L1) fokuserar på din roll som cirkelledare i Studiefrämjandet. Du lär dig om hur grupper fungerar och får kunskap i folkbildningens pedagogik och metoder. Vi pratar också om Studiefrämjandets idé och organisation – och på vilket sätt vi ger stöd till studiecirklar.
Ledarutveckling steg 2 (L2) handlar mycket om inlärningsprocesser och kommunikation. Du ökar din kunskap om gruppdynamik och hur man kan samarbeta i cirkeln.
Ledarutveckling steg 3 (L3) fokuserar på din ledarroll, och hur du kan utveckla och anpassa ditt sätt att leda i olika situationer. Du vässar kunskapen om lärandet och om olika deltagar- och grupprocesser.
Formerna för ledarutvecklingen skiftar i olika delar av landet. Ibland ordnas kurser med övernattning, ibland på dag- eller kvällstid. På en del håll finns även temainriktade ledarutvecklingar, till exempel för musik, utomhuspedagogik och för personer med funktionsnedsättning.
OM STUDIEFRÄMJANDET
• Studiefrämjandet bildades 1959. Vi är i dag är ett av de största studieförbunden och finns över hela landet.
• Vi anordnar studiecirklar i alla möjliga ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur. Folkbildning för hållbar utveckling är en central del av vår verksamhet.
• All vår verksamhet bygger på folkbildningens idé. Vi respekterar alla människors lika värde och utgår från de önskemål, förutsättningar och erfarenheter som deltagarna har.
• Studiefrämjandet är oberoende. Vi har inte kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.
• Vi är en ideell organisation utan vinstintresse.
• Studiefrämjandet består av ett riksförbund och avdelningar i hela landet. Avdelningarna anordnar studiecirklar, kulturprogram och mycket annat.
• Studiefrämjandet är en demokratisk organisation med 19 medlemsorganisationer. Du hittar dem på www.studieframjandet.se.
OM FOLKBILDNING
Som cirkelledare är du med i ett större sammanhang. Varje studiecirkel är en del av svensk folkbildning.
Folkbildningen växte fram i början av 1900-talet. Till folkbildningen räknas de 10 studieförbunden och 157 folkhögskolorna. Folkbildningen förändras hela tiden, men några grundidéer är desamma:
• Frivilligt på deltagarnas villkor
Folkbildningen bygger på människors frivilliga kunskapssökande. Det är lusten och intresset som styr.
• Bildning
Det hörs på namnet – folkbildningen betonar bildning. Bildning handlar mer om att få nya insikter och se sammanhang, mer än om att lära sig fakta. ”Bildning är det som finns kvar när du glömt vad du lärt dig”, sa Ellen Key för över hundra år sedan. Det gäller fortfarande.
• Pedagogik
Folkbildningens pedagogik bygger på att man söker kunskap och insikt tillsammans. Allas erfarenheter och åsikter räknas. Samtal och diskussioner är har en viktig plats i folkbildningens pedagogik.
• Demokrati
Folkbildning är ett demokratiskt sätt att lära. Gemenskapen i cirkelgruppen är viktig och besluten fattas tillsammans. Studiecirkeln är ett sätt för människor att påverka sig själva – och samhället.