Viggo på väg

Vi har stämt träff med Viggo Bäckström mitt i hans hemstad Falun, en fredagseftermiddag i mars. Viggo käkar kebab och slår sig ner i soffan i det kontorsrum vi fått låna. Han verkar inte särskilt obekväm med att berätta om sitt liv.
– Det är lugnt, fråga på du bara, säger han och drar handen genom det ljusröda håret.

Viggo är en av många tusentals personer som brinner för figurspel. Varje fredag eftermiddag åker han de två milen från Falun för att träffa sina spelkompisar i föreningen Konfliktspel i Borlänge. Det kan bli sent innan han kommer hem.

– Mycket av min tid går åt till Warhammer, säger han och börjar förklara hur spelet går till, med målade plastfigurer som strider på en spelplan, strategierna och de många regelböckerna.
– Du behöver flytta dina figurer smart och tänka i flera led, säger han.

Det är en ganska dyr hobby, där byggsatserna kan kosta flera hundra kronor, men mycket finns att köpa begagnat. Viggo målar sina figurer själv och tillverkar också egna.
– Det är valfritt. Du kan måla en krigare i blommig klänning, eller göra som det ser ut på lådan.

Skolan funkade inte

Viggo säger att intresset för figurspel har förändrat hans liv till det bättre. Hur det blev en väg ut ur den isolering han hamnade i, när han för tre år sedan slutade gå till skolan. Han berättar lugnt och sakligt om vad som hänt och hur det känts.
– Jag vet inte riktigt vad det berodde på, men det bara funkade inte med skolan. Egentligen har det aldrig funkat jättebra, fast första åren var det ju mycket lek. Men jag kom efter för jag aldrig orkade göra läxorna. Jag ville inte alls tänka på skolan när jag var hemma.

När Viggo bytte klass i mellanstadiet tog det helt stopp. Han vägrade gå till skolan och stannade hemma.
– Jag kunde inte sitta i skolan i timmar och bara må dåligt. Det var som att försöka få ner en fyrkant i ett runt hål. Det kändes så klart jobbigt, för alla andra barn gjorde sitt skoljobb och tyckte om det. För mig var det en plåga.

Han bytte skola flera gånger under den här tiden, men inget hjälpte.
– Det var jobbigt att gå och lägga sig, för jag visste att när jag vaknade så var det skola igen.

Allt var skuggigt

Första tiden efter det att Viggo slutat gå till skolan var svår. Han isolerade sig hemma och spelade tv-spel eller gjorde ingenting. De enda han träffade, förutom mamma, pappa och brorsan, var några få vänner via nätet.
– Jag är egentligen en social person, och det tror jag alla är, mer eller mindre. Om man inte träffar någon alls så blir man nog galen. Jag tror att ingen mår bra av det.

Viggo suckar tungt när han sätter ord på känslan han hade under den här tiden.
– Jag var inte glad alls. Jag kände mig… inte ledsen direkt… för jag kände inte så mycket alls. Hela mitt liv var liksom skuggigt. Vakna, knappt prata med någon, somna och vakna igen. Om och om igen i månader.

Långsam vändning

Vändningen kom så småningom och långsamt. Kontakten med föreningen Konfliktspel i Borlänge var ett viktigt steg.
– Min mamma hittade föreningen på Facebook. Jag åkte dit och testade. Det var jättekul, så jag fortsatte.

Viggo säger att det bästa med föreningen är att träffa andra med samma intresse.
– Alla är jättetrevliga. Ingen har dålig attityd och ingen är taskig. Det är upplyftande att träffa dom.

Förutom att spela figurspel har Viggo nu börjat boxas och gå till gymmet. Livet har blivit mer innehållsrikt.
– Det har tagit sin tid, men nu mår jag mycket bättre. Och det började med att jag träffade nya personer och började med figurspel.

Folkhögskola

Viggo skulle nu egentligen gå i årskurs nio, men han är fortfarande inte i skolan. Han tror inte att det skulle funka, särskilt inte efter så lång tids frånvaro. Nu jobbar han en timme varje dag på Mega Game Store, Faluns enda spelhobbybutik.

Viggo ligger långt efter i skolämnena, och tanken är att han ska börja på folkhögskola till hösten, för att få grundskolebetyg. Men det är än så länge bara planer.
– Vi vet inte exakt hur det blir. Jag skulle vilja läsa på naturprogrammet, men vi får se vad som händer.

Innan vi lämnar Falun för Borlänge och kvällens strider i Warhammer vill Viggo visa spelhobbybutiken där han jobbar. I en källarlokal på Trotzgatan ligger Mega Game Store. Den lilla butikslokalen är fylld från golv till tak av spel och alla möjliga tillbehör.
– Du förstår väl att jag trivs här, säger Viggo. Jag jobbar ju med mitt intresse.

Viggo brukar öppna butiken klockan tio och ta emot de första kunderna. Dessutom finns det tid över att måla figurer till Warhammer.
– Det blir mycket prat om spel här också. Jag känner de flesta kunderna och många har blivit mina vänner. Ofta stannar jag kvar längre än en timme.

Ett femtontal personer har samlats i en stor föreningslokal i Borlänge. Klockan är fem och en annorlunda form av fredagsmys håller på att ta form. Bord och stolar flyttas hit och dit. Vid ett av borden förbereder sig ett par män för att spela Warhammer. Vid ett annat ska ett kortspel snart dra igång. Någon sitter och målar figurer, medan några andra pratar med varandra.

De flesta är lite äldre än Viggo, men snart dyker Oskar upp, som är en av Viggos bästa vänner i föreningen. De ska spela tillsammans i kväll och börjar genast bygga upp sin spelplan på ett stort bord.
– Alltså det här verkar kanske lite nördigt. Det är supernördigt, att måla små plastfigurer och slåss i fantasikrig, hela konceptet är nördigt, men jättekul.
Nu är det uppenbart att det inte är läge för fler frågor. Viggo vinkar hej då. Spelet kan börja.

Spelkulturens värld

Bakom begreppet spelkultur eller spelhobby ryms många olika aktiviteter. Här en liten vägledning.

Cosplay

Cosplay är en förkortning av costume play. Idén är att efterlikna karaktärer i serier och filmer. Dräkter och rekvisita ska du helst tillverka själv. Tävlingar finns, men för de flesta cosplayare är det viktigaste att träffas, visa upp sig och ”vara” sin karaktär.

Brädspel

Fia med knuff är ett enkelt brädspel, liksom monopol. Numera finns en uppsjö av brädspel, där din strategiska förmåga är avgörande. Carcassonne och Civilization är två exempel. Brädspelskonvent anordnas i många länder.

Lajv

Lajv eller levande rollspel, har en ramberättelse och olika karaktärer. Handlingen skapas under lajvets gång. Lajv är ingen tävling, och kan ha 5 eller 1 000 deltagare och pågå 1 timme eller 1 vecka, i skogen eller trädgården. Stort utrymme för fria fantasier!

Rollspel

Rollspel finns i många former och inriktningar. Ofta har en spelledare klurat ut ramarna för berättelsen i förväg. Dungeons and Dragons kom till Sverige i början av åttiotalet och är det mest kända bordsrollspelet.

Figurspel

Figurspel spelas med målade figurer i plast och tenn. Spelplatsen är ett bord, där en miljö av slagfältet skapas med hus, floder, berg – och de stridande parterna. Spelet styrs av regler och tärningar. Warhammer och Flames of War är vanliga spel. Strategi, taktik och tur avgör utgången. Att måla figurer är en viktig ingrediens i figurspel.

Paintball

Här skjuter två lag på varandra med gevär, där små färgfyllda bollar träffar motståndaren. Det gäller att ta sig över till motståndarlagets hemmaplan och hämta en flagga. Man tävlar ofta i skogen eller ett uppblåsbart tält.

Kortspel

Inom spelhobbyn är samlarkortspel vanligast. Det finns hundratals varianter, där det största är Magic the Gathering. Många spel kräver skarp tankeverksamhet, för att samla ledtrådar och få ihop fördelaktiga kortkombinationer för att lösa ett problem.

E-sport, TV- och datorspel, LAN

I E-sport finns ligor, seriespel och turneringar. Du kan tävla både individuellt och i lag. Det finns professionella spelare och publik. Ursprunget är TV- och datorspel. I ett LAN (local area network) kopplar ett stort antal användare ihop sina datorer och spelar tillsammans.

Viktor Johansson:

Mer spelkultur för fler

– Vi vill göra spelkulturen mer lättillgänglig, säger Viktor Johansson, som arbetar på Studiefrämjandet och Region Dalarna för att bredda spelkulturintresset.

Viktor Johansson delar sin arbetstid mellan Studiefrämjandet och avdelningen för Kultur och bildning på Region Dalarna. Dessa två aktörer gör nu, tillsammans med Region Gävleborg, en satsning på att sprida intresset för spelkultur, i samarbete med lokala spelkulturföreningar och bibliotek.

I Dalarna ska varje bibliotek nu få en stor spelkulturlåda, framtagen i samarbete med spelhobbyförbundet Sverok. Personalen ska få utbildning för att kunna introducera spelkultur för intresserade besökare.
– Det är ett spännande försök, för att uppmärksamma ett kulturområde som ofta hamnar lite under radarn, säger Viktor Johansson.

Han vill bereda väg för ungdomar som är nyfikna på spelhobbyn, men kanske inte hittat de sammanhang där intresset kan utvecklas.
– Alla föräldrar som har fotbollsintresserade barn vet var de ska vända sig. Men alla ungdomarär inte intresserade av idrott.

I lokala spelkulturföreningar går det att hitta tillåtande sociala sammanhang.
– Många föreningar är inkluderande miljöer, där alla kan känna sig välkomna.

Vad har då spelkultur med folkbildning att göra?
– Väldigt mycket! Hantverk är stort inom figurspel, cosplay och lajv. Historieskapande finns inom lajv och rollspel. Dessutom startas och drivs spelkulturföreningar ofta av ungdomarna själva, så det är en bra skola i demokrati, säger Viktor Johansson.

• Sverok är en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer.

Spelkultur i Region Dalarnas nya Kultur- och bildningsplan

Varje region ska ha en kulturplan. Dalarna är den enda region som kallar sin plan för Kultur- och bildningsplan. I den nya planen för 2023–2026 finns spelkultur för första gången med i ett eget avsnitt.

Genom det lyfts spelkulturen fram som ett eget verksamhetsområde i regionens kulturpolitik. Ett syfte är att stödja demokratiska processer i de lokala spelkulturföreningarna. Regionen ser också tydliga kopplingar mellan spelkultur och andra kulturyttringar – teater, musik, hemslöjd, författande med mera.

Föreningen Konfliktspel i Borlänge:

Socialt utbyte – utan sociala krav

– Vi är öppna för alla som vill vara med. Hos oss finns en stor förståelse för att människor är olika, och att alla inte är så extroverta.
Det säger Rickard Hastegård, en av de drivande i föreningen Konfliktspel i Borlänge.

Fredagskvällarna är ett vattenhål för spelintresserade i Borlänge med omnejd.
– Alla gillar inte att hänga på krogen och dricka så de knappt kan stå, utan vill göra nåt mer kreativt, säger han.

En del av dessa personer, i blandade åldrar och olika bakgrund, träffas i föreningens hyrda lokaler. Den gemensamma nämnaren är att spela tillsammans, mest olika figurspel, brädspel och kortspel.
– Det är ett socialt utbyte, utan sociala krav. En tillåtande miljö, säger Rickard Hastegård.

Föreningen jobbar aktivt med att sänka trösklarna in i spelkulturvärlden, bland annat genom att ta direktkontakt med dem som syns i föreningens sociala kanaler men själva inte är aktiva.
– Någon sa: ”Jag känner inga och tycker inte att jag är tillräckligt bra”. Nu har vi fixat en träff med enbart nybörjare, för det roligaste vi vet är när det kommer nya till oss, säger Rickard Hastegård.

Läs mer om spelkultur hos Studiefrämjandet!

Ur Cirkeln nr 1 2023.