• Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Studiecirkeln gör skillnad

Förra året deltog nästan 600 000 personer i studieförbundens cirkelverksamhet. Vad är det som får människor att ägna sin dyrbara tid åt studiecirklar? Och vad betyder cirkeln för den som deltar? Det är frågor som avhandlas i rapporten Cirkelns betydelser. (Ur Cirkeln nr 3 2020)

Rapporten Cirkelns betydelser bygger på enkäter och intervjuer där cirkeldeltagare svarat på frågor och resonerat om sina cirkelerfarenheter. I rapporten används tre dimensioner för att beskriva studiecirkelns betydelse för deltagarna:

  • Den individualistiska bildningsdimensionen
  • Den sociala dimensionen
  • Kompetensdimensionen

De tre hänger ihop och flyter in i varandra. Alla tre kan alltså finnas med i samma cirkel – och för samma deltagare. Dimensionerna kan ses som ett sätt att förstå lite mer av den brokiga och skiftande studiecirkelvärlden, med de 240 000 studiecirklar som genomförs varje år.

Den individualistiska bildningsdimensionen

Den här dimensionen riktar fokus på vad man kan kalla människors ”individuella bildningsresa”. På frågan ”Varför deltog du i cirkeln?” svarar 92 procent att en viktig anledning är att lära sig mer inom ett speciellt intresseområde. För 68 procent är ett viktigt skäl att öka sin allmänbildning. Det visar sig att de allra flesta deltagare får ut vad de förväntat sig av cirkeln – de har lärt sig mer och känner sig mer allmänbildade.

Till den individuella bildningsdimensionen hör också viljan att göra något nytt i livet – att testa något man kanske drömt om men tidigare inte gjort. För 66 procent av dem som går i studiecirkel är just detta ett viktigt skäl att delta. Den individuella bildningsdimensionen är tydligare bland deltagare i programcirklar än i andra typer av cirklar. Skillnaderna är dock inte så stora.

Den sociala dimensionen

Att studiecirklar hänger ihop med gemenskap är knappast okänt. Det visar sig också att mötet med andra deltagare – den sociala dimensionen – är en viktig anledning att vara med i en studiecirkel. Ställda inför påståendet ”jag deltog i cirkeln för umgänge och gemenskap” instämmer 82 procent. Något färre, 69 procent, instämmer i att de deltog för att lära känna nya människor.

Den sociala dimensionen i cirklarna är viktig för alla grupper. Det finns inga stora skillnader mellan män, kvinnor, äldre, yngre, invandrade och infödda. Många vill känna gemenskap i cirkeln. Det visar sig också att en stor majoritet får ut vad de förväntar sig:

  • 79 procent har känt att de varit en del av en
    gemenskap.
  • 65 procent har lärt känna nya människor.
  • 78 procent har känt ökad trivsel och välmående.

Vad gäller den sociala dimensionen finns en skillnad mellan olika typer av cirklar. Den är viktigare i föreningscirklar och kamratcirklar än i programcirklar.

Kompetensdimensionen

Kompetensdimensionen fångar cirklarnas betydelse för deltagarnas arbetsliv. Här handlar det alltså mer om nyttan av att delta, kanske för att få ett jobb eller göra karriär.

Denna dimension är inte alls lika framträdande när deltagarna uppger varför de deltar i cirklar, jämfört med de två tidigare. Här har forskarna särredovisat svaren för personer som är under 65 år, och i denna grupp är det 49 procent som anger att skälet för deras deltagande är att skaffa sig kunskaper för sitt yrke/arbete. 46 procent uppger att de utvecklats i sin yrkesroll genom cirkeln.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att de allra flesta som deltar i studiecirklar gör det för att fördjupa ett intresse, lära sig mer eller något nytt – och göra det i gemenskap med andra. Det är uppenbart att cirklarna också tillfredsställer dessa behov i hög utsträckning.

För betydligt förre har studiecirklarna koppling till jobb och karriär. Men även om siffrorna är lägre, är det ändå nära hälften av deltagarna som uppger att deras deltagande har betydelse i deras arbetsliv. Studiecirklarna betyder alltså mycket – för många.

Ladda ned Cirkelns betydelser av Thor Rutgersson och Pelle Åberg:

Cirkelns betydelser

”Det är ju människor, så det händer oförutsägbara saker hela tiden. Oväntade vänskaper.” /Kvinna, programcirkel, Linköping

”Det blir som ett forum, över tid, där alla försöker vara ärliga och alla försöker ta det på allvar. Och då kan ju alla växa tillsammans. Så är det ju. Och det gör jag också.” /Man, kamratcirkel, Linköping

”Vi behöver inte visa… Du behöver inte visa vad du lärde dit i dag. Utan man kanske ställer frågan ’hur kändes det i dag – var det bra?’. Andra typer av frågor helt enkelt.” /Kvinna, föreningscirkel, Linköping

”Jag är arbetslös just nu. Jag gör ingenting, så jag hjälper föreningar som behöver veta hur man driver en förening. Och jag hjälper min egen förening också, som jag är ordförande i just nu.” /Man, föreningscirkel, Linköping

Om undersökningen

  • Studien bygger på två enkäter med totalt 7 843 svarande. Urvalet kommer från Folkbildningsrådets cirkeldeltagarpanel som består av 11.000 personer.
  • Enkätundersökningen genomfördes hösten 2019.
  • Fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts, med mellan tre och sju personer i varje grupp. Dessutom har sju djupintervjuer genomförts.

Olika cirkeltyper

I rapporten har man delat in studiecirklarna i tre olika typer:

  • Programcirklar är kurser som annonseras ut av studieförbunden, ofta med avgift och en arvoderad ledare.
  • Föreningscirkel är cirklar som arrangeras av en förening/organisation i samarbete med ett studieförbund.
  • Kamratcirkel är cirklar som tillkommit på initiativ av
    en grupp individer.

Ur Cirkeln nr 3 2020.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 26 september 2020

Starta studiecirkel

Lär dig mer om ditt favoritintresse. Samla ihop några vänner och starta en studiecirkel. Vi hjälper vi er vidare!