Vägval i klimatengagemanget

Det är uppenbart att människans sätt att leva de senaste hundra åren inte håller i längden. Vissa hävdar till och med att vi har utvecklats till en invasiv art som exploaterar allt i naturen, inklusive oss själva.

Fler än nio av tio svenskar tror att klimatförändringarna kommer att påverka oss. Över hälften anser att klimatet är det som oroar dem mest, näst efter krig. Men du och andra kan göra skillnad. Här är fyra dimensioner som hjälper dig navigera i ditt eget engagemang. Vilket blir ditt första eller nästa steg på vägen till ett mer hållbart samhälle?

Privat – politiskt

Är klimatomställning en privat eller politisk fråga? De flesta svarar säkert både och. Vi balanserar ständigt mellan hur vi lever som individer och hur vi förhåller oss till gemensamma, politiska beslut. Det gäller även klimatfrågan.

Fördelarna med att fokusera på dina privata klimatavtryck är uppenbara. Att ta tåget i stället för flyget och välja broccolin före biffen, visar att du inte bara snackar, utan också försöker leva som du lär.

Problemet är att det inte är så enkelt att leva hållbart. Vi är fångna i det samhälle vi lever i, och våra valmöjligheter är begränsade. Målkonflikter och svåra avvägningar hör till vardagen för alla som vill ställa om till klimatsmart. Till det senaste klimatmötet i Doha 2023 kom cirka 70 000 besökare med flyg, inklusive många miljöaktivister. Skulle de ha stannat hemma i stället?

Privata livsstilsval åtföljs ibland av moralistiska pekpinnar. Att anklaga andra med ord som flygskam, köttskam och till och med barnskam, kan få folk att sparka bakut. Ditt agerande kan säkert påverka omgivningen på ett positivt sätt, fast knappast genom att du själv tar på dig glorian – och skambelägger alla andra.

Att klimatförändringarna kräver radikala politiska beslut på global nivå, står klart för de flesta. Och mycket är omöjligt att göra på egen hand, till exempel producera fossilfritt stål eller bygga nya järnvägar.

Sju av tio svenskar anser att politikerna borde göra mer för att begränsa klimatförändringarna. Lika många är positiva till bidrag och sänkta skatter för varor och tjänster som minskar klimatpåverkande utsläpp. De som tar politisk ställning gör det ofta utifrån det enkla faktum att det vi beslutar gemensamt får en mycket större genomslagskraft. Känslan av att vi alla är med på tåget gör det lättare att acceptera förändringar.

Politiskt engagemang behöver inte vara liktydigt med partipolitik. Det finns mängder av organisationer – nationella och lokala – som arbetar för hållbar omställning. Att vara passiv medlem i en organisation är också en politisk handling!

Prata – göra

Snackare eller doer, vilken typ är du? Teori och praktik hänger så klart ofta ihop, men vi människor är olika. Vissa älskar filosofiska och existentiella djupdykningar om hur klimatförändringarna kommer att påverka oss som individer och samhällsvarelser.

”Vi måste prata om klimatet”, är en av kapitelrubrikerna i boken Klimatpsykologi. Författarna menar att samtal om klimatet är nödvändigt. De ger många råd för goda samtal, och ett av dem är att inte utmattas genom att stångas med klimatförnekare. Att ställa frågor i stället för att basunera ut åsikter och alarmerade budskap är ett annat sätt att få igång samtal om klimatförändringarna.

Andra föredrar att snabbt öppna verktygslådan och göra något konkret. Det finns tecken på att det handlingsinriktade klimatengagemanget lockar allt fler.

Några kanske ordnar en klädbytardag eller plockar plast på stränderna, andra installerar solpaneler på taket. Möjligheterna är många!

Folkbildning om klimatomställning handlar både om att prata och göra. Mest framgångsrikt blir det nog om teoretiker och praktiker samarbetar.

Specialist – generalist

Vissa kan ägna ett helt liv åt att studera ett cellmembran, forska om mikroplaster eller för den skull nörda ner sig i pelargoner. Vi kan tacka specialisterna för mycket. Tänk bara på alla dödliga sjukdomar vi numera kan behandla. Det är också forskarnas förtjänst att vi nu vet att klimatkrisen är ett faktum (även om vissa envist förnekar det).

Andra, kanske de flesta av oss, är mer av generalister, som vet lite om mycket. Men även de som inte siktar på nobelpriset kan engagera sig i ett avgränsat område. Naturskyddsföreningens Skogsnätverk är ett av många exempel på hur människors intresse för ett specifikt område kan organiseras.

Men det kan också finnas poänger med att se till helheten, och försöka tampas med de svåra avvägningar och målkonflikter som det innebär. Agenda 2030 är ett tydligt exempel på ett övergripande perspektiv på planetens hållbara omställning. Agendan antogs 2015 av FN:s medlemsländer och anger mål inom 17 områden; fattigdom, klimatförändringar, biologisk mångfald, hållbar energi, minskad ojämlikhet och tolv andra.

Nu närmar vi oss 2030. På SDG kan du följa utvecklingen av de globala hållbarhetsmålen ner på landnivå. Det är uppenbart att mycket återstår att göra. Samtidigt är Agenda 2030 ett försök att se helheten – och därmed stärka insikten om att det mesta hänger ihop.

Globalt – lokalt

Klimatkrisen är ingen nationell historia. De globala utmaningarna kan för vissa kännas oöverstigliga. Om man dessutom tänker på att klimatkrisen även alstrar fattigdom, migration, sjukdomar och artdöd, är det lätt att drabbas av handlingsförlamning.

Klimatfilosofen Roy Scrantons bok Att lära sig dö i antropocen: reflektioner över en civilisations slut, handlar om att det mesta redan är kört och att vi måste lära oss förhålla oss till detta faktum. Kontroversiella tankar, som diskuteras och får mothugg av många, till exempel i Filosofiska rummet i P1 den 15 september 2019.

Det som mitt i allt är positivt, i alla fall ett halmstrå, är att klimatfrågan står högt på den politiska agendan över hela världen. Så var det knappast 1988, då FN:s första klimatkonferens hölls i Toronto.

Som enskild människa kan både privata och lokala omställningsinsatser kännas som små droppar i det globala havet. Men det finns också tänkare, till exempel den franske sociologen Bruno Latour, som menar att det jordnära och lokalt förankrade är en framgångsväg.

Att stora förändringar ofta börjar med små perspektivförskjutningar. Han får säkert medhåll av alla dem som engagerar sig i lokala nätverk och grupper som arbetar för omställning på hemmaplan. Här finns tillsammansodlingar, samåkningsgrupper, och en massa andra initiativ för att göra lokalsamhället mer hållbart. Kanske den gamla klyschan fortfarande gäller: ”Ingen kan göra allt, alla kan göra något.”

Några källor

• Kantar Poblic/Världsnaturfonden: Klimatbarometern 2023.
• Gullers Grupp rapport. Allmänheten om klimatet 2021.
• ETC, 29 november 2023.
• SDG (www.sdgtransformationcenter.org).
• Filosofiska rummet i P1, 15 september 2019.

Strategi 2131 – för hållbarhet

Ur Studiefrämjandets Strategi 2131 som antogs 2021 och gäller fram till 2031:

"Studiefrämjandet är en självklar aktör i Sveriges omställning till ett hållbart samhälle. Klimat- och miljöförändringarna hotar mänskligheten. Kunskap och medvetenhet om naturens ekosystem, biologisk mångfald och klimatförändringarna är därför centralt i vårt bildningsarbete för ekologisk hållbarhet."

Fyra studieplaner

Här är några aktuella studieplaner inom hållbar omställning. Med hjälp av planerna kan du och din grupp på egen hand genomföra en studiecirkel. Är du intresserad av att starta eller vara med i en cirkel, kontakta Studiefrämjandet på din ort.

Klimatpsykologi

Hur du påverkas – och kan påverka andra.

Att leva mitt i en klimatkris väcker känslor! Cirkeln Klimatpsykologi utgår från boken med samma namn, av Kali Andersson med flera. Med mer psykologisk kunskap, kan vi få syn på hur vi ska agera för att bidra till hållbar omställning – och hur vi kan påverka andra. Cirkeln har åtta träffar. Läs studieplanen här!

Påverka lokalt

Vrid besluten dit ni önskar.

Hur mår naturen i din närhet? Ibland är det dags att göra sin röst hörd för att påverka samhällsutvecklingen. Studiecirkeln Påverka lokalt har tagits fram med Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen. Studiecirkeln, med fyra träffar, ger massor av verktyg för lokal påverkan. Läs studieplanen här!

Växtbaserad matlagning

En diet för vår planet.

”En diet för vår planet.” Det är rubriken för första träffen i cirkeln Växtbaserad matlagning som utgår från boken Växtbaserat av Therese Elgquist. I cirkeln, som är uppdelad på sex tillfällen, får ni inspiration och kunskap för att förnya era kostvanor. Fakta, övningar och tips på vidareläsning. Läs studieplanen här!

Ett hållbart liv

365 hållbara råd.

Vill du ställa om till en mer hållbar vardag? Då är en studiecirkel utifrån boken Ett hållbart liv av Johanna Stål är en bra start. Boken innehåller 365 råd – lika många som årets dagar – som inspirerar och visar vägen till att ställa om. Studieplanen är upplagd för åtta träffar, med rubriker som resor, hemmet och konsumtion. Den avslutande träffen har rubriken ”Min roll i den stora bilden”. Läs studieplanen här!

Checklista: Fixa hållbara möten

Liten loppis eller stor musikfestival? Många är inblandade i att planera och genomföra arrangemang av olika slag. Nu kan du bidra till att göra ditt event mer hållbart. Studiefrämjandets checklista Hållbara arrangemang & möten hjälper dig på vägen.

Ett av de första tipsen är att planera i tid, då kan du också avgöra vad ribban ska ligga, så att det blir en ”rimlig avvägning mellan tid, ekonomi och hållbarhet”. Checklistan innehåller ett femtiotal punkter om bland annat resor, lokaler, avfall, energi, mat och marknadsföring. Dessutom, ett avsnitt om social hållbarhet, så att alla känner sig välkomna och inkluderade.

Läs och ladda ner checklistan här!

Ord och handling för omställning

”Jag märker att nyfikenheten och intresset för klimatfrågan ökar.” Det säger Johanna Stål, nationell samordnare för Studiefrämjandets folkbildningsarbete inom miljö och klimat.

Tanken med Studiefrämjandets folkbildning inom miljö- och klimatområdet är att öka kunskapen och bidra till att mobilisera människor för hållbar omställning. Aktiviteterna kan vara allt från enstaka studiecirklar och föreläsningar till medverkan i större satsningar, som till exempel den veckolånga Hållbarhetsfestivalen i Västra Götaland.

Ofta samarbetar Studiefrämjandet med föreningar och nätverk för att få något att hända, inte bara i storstäder, utan även på mindre orter.

– Det gäller att hitta och stödja människor som är beredda att engagera sig, då kan vi få stenar i rullning. Många ser att klimatförändringarna påverkar den lokala miljön, och det väcker intresse, säger Johanna Stål.

Ändlösa diskussioner

Johanna Stål har själv under många år varit aktiv för klimatomställning, bland annat som chefredaktör för tidningen Camino och författare till boken Ett hållbart liv – 365 råd. På senare tid har hon märkt en förskjutning i människors engagemang, där allt fler vill gå från ord till handling.

– Många är lite trötta på ändlösa diskussioner. De vill göra praktiska saker i stället. Vissa startar tillsammansodlingar, andra återställer en våtmark eller lär sig syra grönsaker. Det finns hur stora möjligheter som helst att göra något konkret för miljön och klimatet, och där vill vi från Studiefrämjandet vara med och stötta.

Johanna Stål menar att det också ska finnas plats för existentiella samtal kopplade till klimatomställningen.

– Vi ska våga lyfta frågor utan enkla svar. Det kan handla om den inre omställningsresa vi människor står inför, men också om systemförändringar och tillväxtkritik.

Det gäller också att ge plats för kontroversiella frågor. I Skaraborg har Studiefrämjandet exempelvis anordnat dialogmöten om varg med Svenska Jägareförbundet, som skapat livliga diskusioner.

– Att låta åsikter brytas mot varandra är en del av folkbildningens uppgift. Vi behöver ha sansade samtal även när vi tycker olika, säger Johanna Stål.

För många föreningar är det en utmaning att leva som de lär. Den checklista för hållbara arrangemang som Johanna Stål tagit fram för Studiefrämjandet kan vara en hjälp på vägen.

– I Studiefrämjandet är vår största miljöpåverkan troligtvis transporter till och från alla våra arrangemang. Men vi kan göra skillnad, till exempel genom att satsa på samåkning där det inte finns kollektivtrafik.

Hållbar matförsörjning

I Studiefrämjandet finns nu en arbetsgrupp inom miljö med eldsjälar som vill höja ribban i hållbarhets- och klimatarbetet. Johanna Stål tror mycket på samarbete, där Studiefrämjandet kan bli ett nav för lokal omställning.

– Just nu satsar vi särskilt på hållbar matförsörjning, i takt med ökade matpriser, och även för att höja krisberedskapen i samhället.

I en orolig värld, och en osäker framtid, kan klimatfrågan väcka rädsla och ångest. För att inte oron ska förvandlas till uppgivenhet rekommenderar Johanna Stål att göra något ihop med andra.

– Forskningen visar att det kan reducera ångesten. Samhället kommer att förändras, och den som tar aktiv del i förändringen tillsammans med andra mår oftast bättre.

Läs mer om Studiefrämjandets arbete med hållbar utveckling.

Ur Cirkeln nr 1 2024.