Stärk din självkänsla

Gör något du vet att du är bra på. Våga ge dig på okända utmaningar. Låter det som en motsägelse? Inte alls, menar psykologen Magnus Lindwall.

Jag duger som jag är. Jag gillar att vara jag. Jag är värdefull.

Visst är meningarna vackra och rogivande. Enligt populärpsykologin är jagstärkande affirmationer av det här slaget väl värda att upprepa, även om man inte tror på dem, eftersom de antas vara en utmärkt bot mot svag självkänsla.

Men det är de inte. Det menar i alla fall Magnus Lindwall, forskare och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. I sin bok ”Självkänsla, bortom populärpsykologi och enkla sanningar” går han igenom aktuell forskning inom området.
– Affirmationer verkar fungera för personer som redan har en god självkänsla, säger han. Men för alla som inte har det skorrar meningarna falskt och kan snarast få motsatt effekt. Det är svårt att lura sig själv.

Det du gör – den du är

En vanlig definition av självförtroende är att det är kopplat till det du gör och tilltron till den egna förmågan i olika situationer. Om du lyckas med något höjs det, om du misslyckas faller det och avslöjar då den underliggande självkänslan, som bestämmer vad du tycker om dig själv för den du är, oberoende av vad du gör och hur du lyckas. Enligt den här modellen påverkar de två storheterna inte varandra. Magnus Lindwall vill modifiera bilden.
– Att älska sig själv, utan att bry sig om vad man gör och hur man lyckas är en vacker, men naiv tanke. I själva verket hör självkänsla och självförtroende tätt ihop. Är du bra på något, särskilt om det är viktigt för dig, så växer både självförtroendet, som i sin tur påverkar självkänslan positivt.

Övervinna motstånd

Att med hjälp av olika tekniker och jagstärkande övningar jaga den åtråvärda självkänslan är enligt honom lika kontraproduktivt som att jaga lyckan – båda tillstånden är undflyende som tvålar i ett badkar.
– Hög självkänsla är snarast en bieffekt av något annat. Det bästa du kan göra för att få den att växa är att ägna dig åt sådant du tycker är roligt och viktigt.

Men att enbart välja det enkla och roliga, är ändå inget att rekommendera. Avgörande för självkänslans stabilitet är förmågan att övervinna motstånd och att stå ut med att misslyckas.

Det finns två grundläggande, helt olika, sätt att se på meningen med att anstränga sig.

De som har fått lära sig att talang och intelligens är något medfött man inte kan göra något åt, tenderar att välja säkra kort och enkla lösningar och ger upp om det inte går bra med en gång. Ett misslyckande skulle ju vara ett kvitto på att de var dumma och utan talang.

Den andra uppfattningen är att övning ger färdighet. Det finns ingen anledning att ge upp bara för att man misslyckas en gång, eller två, eller tre...
– Vi är alla olika och har olika förutsättningar, men misslyckanden är en naturlig del i utvecklingen för oss alla. De som är bäst i världen inom sitt område har misslyckats hur många gånger som helst – och tagit lärdom av det.
– För självkänslans del är det en klar fördel att ha en realistisk uppfattning om sina egna färdigheter.

Det är viktigt att föräldrar, lärare och tränare uppmärksammar de ungas ansträngning och inte bara berömmer ett bra resultat.

Även om erfarenheter i barndomen är grundläggande för självkänslan, så är Magnus Lindwall övertygad om att utveckling och förändring är möjlig hela livet.

Det menar också Patric Danielsson som har lång erfarenhet av pedagogiskt arbete med människor med stukat självförtroende. Han har arbetat som grundskolelärare både i vanlig skola och på skol- och familjehem. Han har också varit studiecirkelledare. Sedan två år ansvarar han för den studiemotiverande kursen, SMF, på Eskilstuna Folkhögskola.

Vingklippta

– Mina elever har så gott som alltid haft en strulig uppväxt, utan vuxenstöd. De är vingklippta och osäkra, övertygade om att de är dumma i huvudet. Deras misslyckade skolgång har gjort dem allergiska mot papper och penna. När kursen är slut väljer mellan 75 och 80 procent att fortsätta att plugga för att få grundskole- eller gymnasiekompetens.

Han tar de unga vuxna på Eskilstuna folkhögskola som exempel, men strategin för att vända en negativ självbild till en positiv är i grunden densamma oberoende av vilka han möter.

Strategin är enkel att formulera, men kräver pedagogisk fingertoppskänsla och personligt engagemang för att den ska fungera i praktiken. Den kan sammanfattas i fyra punkter:

• Det är nu som gäller

– Mina elever är sorgligt vana vid att bli dömda innan de vare sig har läst en bokstav eller skrivit en siffra. Jag bryr mig inte om vad de har gjort eller inte gjort tidigare och tar aldrig reda på något om dem i förväg. Det låter som en klyscha, men jag möter dem här och nu.

• Hitta intresse

– Först av allt försöker jag luska ut vad varje elev är intresserad av. Det finns inte någon som inte tycker att något är roligt även om det sitter långt inne. Djur, graffiti, musik... Det tråkiga måste man ha, men man ska inte ta det först. Och om man bara hittar motivationen kan även det jobbiga och svåra bli lustfyllt.

• Skapa en relation

– Det går inte att lära ut något väsentligt, om man inte är genuint intresserad både av ämnet och av sina elever. Att lära känna varandra tar tid, men den tiden måste man ta sig. Det är först när vi har en relation som det är meningsfullt att ställa krav – och att prata om livets stora frågor. De lär mig lika mycket som jag lär dem. När jag jobbar med invandrare försöker jag vara hyfsat påläst om deras kulturella historia och frågar om det jag inte vet.

• Ge hopp

– Det finns inget värre än att ständigt bli jämförd med andra och alltid vara sämre. När mina elever kommer hit är de ganska nedgångna både vad gäller självförtroende och självkänsla. Jag försöker få dem att se till sin egen utveckling. Det är en ren fröjd att se hur de växer när de märker att det lönar sig att anstränga sig och att det inte är hela världen att misslyckas ibland.

SÅ KAN DU ARBETA MED DIN SJÄLVKÄNSLA

• Släpp en överdriven fokusering på dig själv.
• Identifiera områden som är viktiga för dig och försök öka din kompetens där.
• Gör saker du tycker är roligt, gärna tillsammans med andra. Overksamhet och isolering leder lätt till stukad självkänsla.
• Se på ansträngning och misslyckanden som sammanflätade fenomen, nödvändiga för utveckling.
• Var realistisk och acceptera dina begränsningar.

HUR GÖR DU MED SJÄLVKÄNSLAN?

Cirkeln frågade tre chefer i Studiefrämjandet:

1. Hur stärker du dina medarbetares självförtroende?
2. Hur stärker du ditt eget?

Hans Jacobsson, Studiefrämjandet i Göteborg

1. För mig som chef handlar det om att kunna skapa goda förutsättningar för medarbetarna. De måste känna att det finns utrymme för nya idéer, men också ett klimat som gör att idéer kan förverkligas. Då växer deras självförtroende.
2. Jag har ganska bra självförtroende. Det kommer sig nog av att jag ser att vi gör skillnad, gör nytta och bidrar till samhällsutvecklingen.

Pethra Dahlin Larsson, Studiefrämjandet Östergötland

1. Jag ger medarbetarna mandat, litar på dem och tror på dem. De kan ju verksamheten. Det kanske låter livsfarligt, men jag tror att tilltro är det bästa sättet att få medarbetarna att växa. Vi måste våga göra fel!
2. Jag peppar mig själv genom möten med andra. Att jag har tankar som jag ger uttryck för – som blir bekräftade av andra.

Cicki Sporrong, Studiefrämjandet Västernorrland

1. Att få alla att känna en trygghet i teamet är det viktigaste. Det gäller också att ta vara på allas tankar. Ha en dialog om vilka förutsättningar som behövs för att klara en uppgift. Mer kunskap kanske? Det kan handla om ganska konkreta saker för att stärka människor.
2. Jag går olika vägar. Söker upp människor som jag vet kan stötta mig. Jag går också tillbaka i tanken till erfarenheter och kunskaper som jag lärt mig av. Sen kan jag också titta i självhjälpsböcker, alltid hittar jag nåt som passar.

Läs mer om Studiefrämjandet och hälsa här!

Ur Cirkeln nr 4 2014.