Så gör du en studieplan

Vi människor har olika inställning till att planera. Tänk er en weekendresa till London. Vissa kastar sig på planet och ser vad som händer när de kommer fram – oförutsägbart och spännande. Andra funderar ut vad de vill se, gör ett tajt tidschema för att hinna med allt. Vad är bäst? Båda sätten har så klart sina för- och nackdelar.

I en studiecirkel är det bra med ett visst mått av planering. Ni som startar en cirkel själva – kanske för att lära er spela musik, studera klimatfrågan eller skriva poesi – gör ofta er egen studieplan. För dessa, så kallade kamratcirklar, finns Studiefrämjandets nya mall för studieplaner (se nedan).

Det finns flera fördelar med att ni tillsammans i gruppen gör en studieplan i början av cirkeln. Bara det att ni är en grupp talar för det. Även om ni känner varandra kan det visa sig att era förväntningar går på tvärs. Bättre då att försöka hitta en gemensam väg och få lite struktur från start.

När ni gör er plan brukar det komma fram sådant ni vill lära er för att nå era mål. Kanske behöver ni skaffa material eller lära er datorprogram. Studieplanen blir då även ett sätt att ta reda på vad ni behöver för stöd från ert studieförbund.

När ni gör studieplanen är det bra att prata om hur ni ska jobba i cirkeln. Hur ska ni samarbeta? Ska ni alltid ses fysiskt eller ibland träffas på nätet? Hur ofta och hur länge varje gång? Kanske inte lätt att svara på sådana frågor, men tänk på att det är en plan ni gör – och att planer kan ändras.

Vad vill gruppen?

Att varje studiecirkel ska ha en studieplan är bestämt av staten, som ger stöd till studieförbunden. I reglerna står att det ska finnas en dokumenterad plan för studiecirkelns genomförande och för det studiematerial som används.

En knäckfråga är hur detaljerad en studieplan ska vara. Tittar man i färdigproducerade studieplaner är de ofta indelade i träff 1, träff 2, träff 3 och så vidare, ofta med övningar till varje träff. Så detaljerade är sällan studieplanerna i kamratcirklar. Att däremot enbart skriva att ”vi vill spela musik”, räcker inte. En sådan enkel studieplan blir inte heller särskilt användbar för er i gruppen.

I Studiefrämjandets mall till studieplan ställs frågan: ”Vilka moment innefattar studiecirkeln och under vilken/vilka tidsperioder?” Här kan ni dela upp cirkelaktiviteterna i olika moment, ungefär som ingredienser i en maträtt – och även ange hur mycket och i vilken ordning ni ska lägga ingredienserna i grytan.

Annan kunskap

I en studiecirkel träffas ni för att lära er mer om ert gemensamma intresse. Men säkert lär ni er mer än så! En studieplan utgår vanligtvis från själva ämnet, men förbiser ofta allt annat ni lär er tillsammans – samarbeta, diskutera, kompromissa och lösa konflikter. Social kompetens brukar det kallas. Kan ni få med något av detta i studieplanen är det bra, men sådana ingredienser kan vara svåra att se i förväg. Det är i alla fall ett lärande som kan vara nog så betydelsefullt i en studiecirkel!l   

MALL FÖR STUDIEPLAN

Studiefrämjandet har nyligen tagit fram en nationell mall för studieplaner, främst för kamratcirklar. Så här ser mallen ut:

Vad vill ni lära er?

• Vad är det för intresse som fört gruppen samman?
• Vad är det ni vill fördjupa er i tillsammans?

Hur vill ni lära er?

• Ska ni träffas i en lokal, kommunicera via nätet eller blanda olika former för era träffar?
• Vilka källor kommer ni främst att använda för att söka kunskap? (Litteratur, film webbsajter eller annan typ av studie-material).

Tidplan

• Hur många träffar eller moment planerar ni att genomföra?
• Vilka moment innefattar studiecirkeln och under vilken/vilka tidsperioder?
• Hur ofta ska ni träffas? (En eller flera gånger per vecka eller månad)
  Detta är endast för er planering, ni kan ändra antal träffar och timmar under cirkelns gång utifrån gruppens behov.
• Hur vill ni presentera er studieplan?
  Det vanligaste sättet är att skriva ner allt ni kommer fram till i ett dokument, men det går även att använda andra medier såsom ljudinspelning, film eller annat.

Vilket stöd behöver ni från Studiefrämjandet?

• Lokal, digital studieplats, material, pedagogiskt stöd eller annat.

Utvärdering

Efter cirkelns slut är det bra att för er egen skull utvärdera hur arbetet har gått. Det kan man göra på olika sätt, öppen diskussion i gruppen, anonyma enkäter eller annat. Fundera och bestäm gemensamt hur ni vill göra i er grupp.

MANUELAS RÅD – SÅ FIXAR DU STUDIEPLANEN

Manuela de Gouveia arbetar på Studiefrämjandet i Stockholm. Hon har coachat många kamratcirklar att komma igång. Här är hennes råd till er som ska göra en studieplan:

1. Gör studieplanen tillsammans i gruppen, det blir oftast mycket bättre än om cirkelledaren själv gör planen. Ni pratar ihop er, hittar idéer och planen blir något som ni gjort tillsammans.
2. Dela upp cirkeln i delmoment. Inte bara att ni ska ”spela”, ”dreja” eller ”måla”, utan mer detaljerat än så.”Att bli större än Metallica” hade en av mina musikgrupper som mål. Helt okej att ha visioner, men beskriv gärna vad ni ska göra på vägen dit.
3. Använd studieplanen under cirkeln. Det är ett sätt att checka av vad ni har gjort. Blir ofta en bra bekräftelse på att ni har kommit en bit på vägen.
4. Tänk på att ni gör en plan – och att planer kan ändras. Inget som helst fel i det.
5. Fastna inte i långa formuleringar och svåra ord. Fundera vad ni vill göra och beskriv det så enkelt som möjligt, gärna i punktform. Ett smart sätt är att sätta er och prata om vad ni ska göra, utifrån mallen till studieplan. Spela in samtalet. Ljudfilen kan bli en perfekt studieplan.
6. Ta hjälp av andra. De flesta grupper vet vad de vill, men kanske inte alltid har formulerat det i ord. Jag och mina kolleger på Studiefrämjandet kan hjälpa till med att ställa frågor och ge er stöd.

Kolla in Studiefrämjandets färdiga studieplaner!

Ur Cirkeln nr 1 2016.