Möt teologiprofessorn Ola Sigurdson
Att samtala och reflektera tillsammans med andra. Tid att läsa och tänka. En infrastruktur som möjliggör bildande processer. För professor Ola Sigurdson är det tre betydelsefulla komponenter för att bli en bildad människa. Och bildning är något helt annat än att ha alla rätt på provet. ”Att bildas är att myndiggöras som människa och samhällsvarelse”, säger han.
Bildning bort om den omedelbara nyttan
När Cirkeln träffar Ola Sigurdson en sensommardag i Göteborg befinner han sig på tröskeln från ett tillstånd till ett annat. Om en vecka går flyttlasset till Norge. Han har blivit utnämnd till professor i systematisk teologi vid Universitetet i Oslo, efter att sedan 2007 varit professor vid institutionen för tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs Universitet.
– Det är så klart spännande. Jag är 58 år och det är fantastiskt att få en chans att i yrkeslivet göra något nytt.
Teologin grep tag
Ola Sigurdson växte upp i en småföretagarfamilj i Ulricehamn och hans akademiska karriär spänner över flera fält. Det började med filosofi, litteratur och ekonomi, men ganska snart var det teologin som grep tag i honom. Doktorsavhandlingen kom 1996 och kretsade kring den schweiziske teologen Karl Barths tänkande.
– Jag brukar säga att en professor läser, skriver, pratar och dricker kaffe. Så klart ska du också ha koll på ett särskilt akademiskt område.
Vid flera tillfällen har Ola gästspelat vid utländska universitet, bland annat Cambridge i England och Princeton i USA. Under åren i Göteborg har han haft stor frihet att själv välja forskningsinriktning. På tiotalet ägnade han tid och kraft till en djupdykning i humorns historia och filosofi. För tre år sedan kom resultatet, 1 400 sidor i tre volymer om människans relation till humor, från antiken och framåt.
Bildning ett samspel
Begreppet bildning har under lång tid intresserat Ola. Men vad är då bildning? Han tar ett djupt andetag och ursäktar sig: ”Mina svar brukar bli väldigt långa.”
Sedan blir det en resa bakåt i tiden, till universitetet i Berlin i början av 1800-talet.
– Den som läste på Berlinuniversitetet – oavsett ämne – skulle inte bara utbilda sig utan även bilda sig. Med det menas att du ska formas till en hel, ansvarstagande och framåtsyftande människa. Man kan kalla bildning en människodanande process, säger han.
Denna grundläggande syn på bildning, kom även att prägla de svenska folkrörelserna som växte fram för 150 år sedan.
– För mig är inte bildning förbehållet en elit, och det blir särskilt tydligt när vi pratar om folkbildning. Vår demokrati bygger på att det finns personer som tillsammans med andra har möjlighet att bli bildade samhällsmedborgare.
Illavarslande tecken
Ola ser nu hur synen på bildningens betydelse förändras. Att ifrågasätta humanistiska högskolestudier, nedmontera kulturlivet och minska stödet till folkbildningen är illavarslande tecken i tiden. Bildning är något annat än snäv kunskapsinhämtning som enbart rättfärdigas om de leder till omedelbar praktisk nytta.
– Jag är orolig över den tilltagande ”vad-ska-jag-ha-den-här-kunskapen-till”-mentaliteten.
Olas egen bildningsresa innebar ett prövande mellan olika vetenskapliga discipliner, för att till slut landa i ett område som han verkligen brann för, teologin.
– Jag ställde mig själv frågan: ”Vad ska jag bli?” Fast på den tiden var det accepterat att pröva sig fram, och det fanns inga kampanjer om att satsa på ”nyttiga yrken”.
Odlar bildning i samspel
För att bildningsprocesser ska ske är några komponenter viktigare än andra, menar Ola. Han återkommer flera gånger till bildningen som en kollektiv process.
– Du odlar din bildning i samspel med andra. Studiecirkeln är i det perspektivet en genialisk pedagogisk modell, säger han.
Själv har Ola en liten grupp nära vänner, där det är fritt fram att fråga om råd, testa galna idéer och visa ofärdiga texter.
– Vi känner varandra väl och har inga problem med att säga vad vi tycker. Det är mycket värdefullt för min egen bildningsresa.
Tid för reflektion
Bildning kräver också tid och förmåga till reflektion. Det kan göras tillsammans med andra, men Ola menar att det också behövs egen tanketid för att, som han säger, ”få en fördjupad relation till sig själv”. Det konstanta informationsflöde som numera stjäl vår uppmärksamhet är i det perspektivet oroväckande.
– Jag är ingen motståndare till sociala medier, men vår förmåga till koncentrerad uppmärksamhet förstärks knappast av Tiktok.
Infrastruktur för bildning
En tredje betydelsefull komponent är att det finns en infrastruktur för bildning. Det handlar om vardagliga företeelser som bibliotek, samlingslokaler, föreningar och nätverk som håller bildningsglöden vid liv.
– Studieförbunden är en del av denna infrastruktur. Platser där människor kan samlas och prata om viktiga saker. Jag är orolig för att detta bildningens ekosystem håller på att försvinna.
Men motkrafter finns. Ola är själv engagerad i flera fristående förlag och tidskrifter. Att, som studieförbunden, stödja det fria kulturlivet, är en viktig bildningsinsats i ett allt mer ”nyttoinriktat” samhälle.
– Ta bara alla studiecirklar där människor träffas och pratar om litteratur. Har någon förresten räknat hur många bokcirklar det finns i Sverige, undrar han.
Myndiggörande
Ola använder ordet myndiggörande för att beskriva hur bildningsprocesser kan ha en frigörande potential för människor.
– Det betyder att du utvidgar makten över ditt eget liv, utan att använda makten för att förtrycka andra. Myndiggörandet inbegriper även ett ansvar, inte enbart för sig själv, utan för andra människor och hela samhället.
– Alla har ansvar för hur vår demokrati utvecklas, det är inget vi kan överlåta till andra.
Myndiggörandet hänger även samman med människors existentiella hälsa, ett område Ola under några år på tiotalet ägnade stort intresse.
– En viktig aspekt av existentiell hälsa är förmågan till självreflektion, och att utifrån detta bli ett subjekt i sitt eget liv, bli myndig.
Ola minns ett möte med en kvinna i åttioårsåldern.
– Hon sa till mig: ”Tänk att man kan vara så frisk fast man har så många krämpor”. Det var ett fantastiskt uttalande, som visar att hälsa också handlar om hur du förhåller dig till dina krämpor och vad som händer i ditt liv.
Skrattar åt pruttar
Olas tio år av humorforskning går inte att sammanfatta i några korta ord. Något som fascinerat honom är hur humorn speglar den djupt mänskliga strävan att ha kontroll över livet och tillvaron, och att vi ständigt misslyckas med just detta.
– I alla tider har vi skrattat åt prutten och åt professorn. Prutten är något som du inte kontrollerar, den bara kommer. Och så har vi professorn som går med tankarna upp i det blå, snubblar och ramlar. Inte heller själva skrattet i sig är viljestyrt, utan kan få oss att tappa fattningen.
Det här visar, menar Ola, att vår självkontroll inte är så stark som vi inbillar oss. Och kanske är det bara en fördel att öppna sinnet för nya perspektiv, att våga kliva över trösklar till det okända.
– Den förmågan är också ett uttryck för bildning, säger Ola Sigurdson.
- Systematisk teologi omfattar etik, religionsfilosofi och lära och ägnar sig åt den kritiska, självkritiska och konstruktiva reflektionen över kristen eller annan tro.
Om Ola Sigurdson
Ålder: 58 år.
Familj: Fru och två utflugna barn.
Bor: Lägenhet i Oslo och hus i Göteborg.
Gör: Professor i systematisk teologi vid Universitetet i Oslo.
Lästips: En bok som jag läste för länge sedan men fortfarande tänker på är Hadrianus minnen av den franska författaren Marguerite Yourcenar, i fantastisk översättning av Gunnel Vallquist.
Lyssnar på: Mycket soul och rap. Nu senast ett band som heter The Allergies.
En ledig söndag: Jag brukar gå i kyrkan på förmiddagen och på fotboll på eftermiddagen. Jag är extremt fotbollsintresserad.
Ola associerar
TikTok – Internet
Putin – Diktator
Hösten – Färger
Studiecirkel – Myndiggörande
Jesus – Kristus
Oslo – Göteborg
Universitet – Himmel och helvete