Hitta din lärstil

En bekant berättade en gång om sin bror. Hans värsta ämne i skolan var språk, medan hans storasystrar var verkliga stjärnor. När andra världskriget kom slapp brodern skolan. I stället ryckte han in som fallskärmsjägare, och försvann sedan spårlöst. Men efter kriget dök han upp igen – nu som en av landets främsta tolkar.

Vad hade hänt? Ett underverk? Nja, snarare något högst naturligt. Den skoltrötte tolken hade hamnat i interneringsläger och där börjat experimentera med språk på sina egna villkor. Det passade honom bättre än när han styrdes av lärare, klassrum och skolböcker.

Tolken hade – precis som vi alla har – en egen lärstil, alltså ett personligt sätt att tillägna sig kunskap på.

Sinnena spelar roll

Är du till exempel en sådan som gärna klottrar ner geometriska figurer på ett papper medan du lyssnar? Tänker du bäst i löparspåret, eller känner du dig extra taggad när du får associera fritt på ett stimmigt kafé? Då vet du redan lite om din lärstil. Men den rymmer väldigt mycket mer. En lärstil är nämligen uppbyggd av en massa olika faktorer.

Mest självklart är kanske att de fysiska förutsättningarna spelar in – alla använder vi våra sinnen, men på olika sätt. Vissa av oss har mer utvecklad syn, hörsel eller känsel. Våra hjärnor föredrar också skilda sätt att arbeta på, med detaljer eller helhetsbilder. Medan någon glatt murar sten för sten tills katedralen står färdig, vill andra ha en ritning av byggnaden först för att kunna förstå vad varje sten ska vara bra för.

Miljöfaktorer spelar också roll. Alla vill inte ha samma ljus- och ljudsättning, temperatur eller möbler. Rent känslomässigt är vi olika uthålliga och kräver mer eller mindre motivation och struktur. Och den sociala sidan av oss styr om vi föredrar att lära oss ensamma eller tillsammans med andra, och hur stort behov vi har av vägledning.

Lena Boström är docent i pedagogik vid Mittuniversitetet och har lärstilar som sin specialitet. Hon guidar oss genom lärstilsdjungeln – för det är en djungel. Det finns hur många modeller som helst, men bara ett tio-tal av dem har utretts ordentligt. De faktorer som vi just räknade upp är hämtade från de amerikanska forskarna Dunn och Dunn, som Lena Boström gärna använder sig av. Totalt räknar de med 21 olika faktorer som påverkar lärandet. Men det finns ingen anledning att fastna i teorin.

Snabbare till kunskap

– Lite av poängen med lärstilar är att de ska ge insikter som gör att man snabbare kan befästa kunskaper, säger Lena Boström. Utifrån sin lärstil kan man bygga upp strategier som gör att det blir lättare att lära sig saker. Genom att till exempel ändra olika fysiska förutsättningar i omgivningen kan den fås att passa ditt starkaste sinne bättre, och då kan du triggas igång.

Hur får man då reda på vad som är ens starkaste sinne, och vilken lärstil man har? För dem som gillar att trixa med mobilen rekommenderar Lena Boström en lärstilsapp som hon själv har varit med och utvecklat. Ett annat sätt är att helt enkelt testa sig fram.

På Runö folkhögskola uppmuntrar läraren och kurssamordnaren Bernt Nilsson deltagarna att fundera över sin lärstil redan vid kursstart.
– Men vi krånglar inte till det i onödan, säger Bernt Nilsson. I stället ställer vi helt enkelt olika frågor till deltagarna, och så får de placera sig i olika hörn av rummet beroende på vilket svar de väljer. Vill de jobba enskilt eller i par? Lyssna eller läsa? Och så vidare.

Lära och röra sig

De rent miljömässiga faktorerna är enligt Bernt Nilsson de enklaste att anpassa utifrån olika lärstilar. På Runö är ljud, ljus, temperatur och möblering flexibla. Lite knepigare är det förstås att tillgodose önskemål om när på dygnet 25 deltagare på en kurs vill jobba. Däremot föredrar många att lyssna, snarare än att läsa, och ungefär hälften brukar också ha behov av att röra på sig medan de lär sig.
– Det gör att vi får fundera en del på vårt arbetsmaterial. Det textbaserade kan behöva göras om så att det går att lyssna till. Och så får man skicka ut vissa på promenad eller till träningslokal, för där lär de sig bäst.

Naturligtvis behöver man inte ta sig till Runö för att testa sig fram till sin lärstil. Bernt Nilssons råd är att tänka efter hur du egentligen gör när du ska lära sig något nytt där hemma. I full frihet väljer vi nämligen, mer eller mindre medvetet, att försätta oss i en lärsituation som passar oss.

Bredda din lärstil

Det är förstås inte alltid man själv har möjlighet att styra över alla lärstilsfaktorer. Tänk dig en morgontrött person som helst vill lära sig i ensamhet under rörelse i ett nedsläckt rum. Är den personen då helt obildbar när det kommer till teamutbildning i lysrörsbelysning på jobbet en förmiddag?

Nej, även om vi i grunden har en viss lärstil är den inte orubbligt konstant. Den som är medveten om sin lärstil har stora möjligheter att utveckla och bredda den under hela livet. Ungefär hälften av de faktorer som vi har i våra personliga lärstilar har vi faktiskt redan själva varit med och utvecklat utifrån den kultur, miljö och skoltradition som vi har vistats i. De övriga faktorerna är visserligen mer eller mindre medfödda, men det behöver inte vara något hinder. En vänsterhänt person kan ju träna upp sin högerhand, och tvärtom.

Fast alla de vänsterhänta som har tvingats skriva, klippa och spela pingis med högerhanden vet att inlärning som strider mot ens naturliga fallenhet ofta gör att man lätt känner sig nedtryckt i skorna. Detsamma gäller när man ska ta till sig en ny lärstil, enligt lärstilsforskaren Lena Boström.
– Tillåts man att lära sig saker utifrån ett sätt som fungerar, kan man också behålla självförtroendet och glädjen. Då är det lättare att i nästa steg börja testa andra lärstilar och ta till sig dem. Det optimala är att vara bred.

För alla oss som har misslyckats med att lära oss något finns det alltså hopp. I stället för att stånga oss blodiga när det inte fungerar, kan vi ju söka oss till en annan miljö med faktorer som rimmar bättre med vår egen lärstil. Alla kan vi ta till oss både nya och svåra saker – till och med nya lärstilar, om man får tro Lena Boström.

Via Studiefrämjandets ledarutveckling lär du dig mer om lärstilar!

Ur Cirkeln nr 3 2014.