Du och din självkänsla

De flesta vet nog ungefär vad som menas med självförtroende och självkänsla, men ofta bara ungefär. Ibland blandas begreppen ihop med varandra, trots att de faktiskt har olika innebörd.

Lättast att beskriva är självförtroendet. Det handlar om yttre kunskaper eller färdigheter. Enkelt uttryckt: Om du har spelat fotboll i många år och är en klippa i laget, vet du att du kan. Du har självförtroende tillsammans med en boll. Det hindrar inte att ditt självförtroende sjunker till noll första gången du ska sätta dig på en häst. Men det bristande självförtroendet i sadeln behöver alltså inte påverka ditt självförtroende på fotbollsplanen.

Att förbättra självförtroendet handlar om att våga pröva, för det är i praktisk handling som det kan utvecklas. Fysisk träning är ett exempel: I takt med att kroppen tränas, svarar den och säger att den orkar mer. En sådan positiv bekräftelse kan naturligtvis också komma utifrån, från någon som ser att du utvecklas och säger det. Du förstår att du kan, och självförtroendet i aktiviteten ökar. Hur vi sedan går till väga när vi ska våga pröva, ser olika ut. En del av oss kan behöva en ”tränare” som hjälper till med metoder, verktyg eller strategier – andra vill hitta sin egen väg. Och vissa har lättare för att våga kasta sig ut i nya utmaningar, medan andra hellre går försiktigt fram.

Trygg i sig själv

Självkänslan handlar i stället om något inre, existentiellt. Därmed blir den genast svårare att precisera. Vi tar ofta till ”dålig självkänsla” för att förklara våra inre problem, något som psykologen Maria Farm upplever i mötet med patienter:

– Självkänsla används så diffust och brett att det inte är någon bra utgångspunkt för behandling. Men samtidigt är det viktigt att prata om det och försöka se vad som ligger bakom. Först då kan man som psykolog och terapeut sätta in rätt terapeutisk metod, så att man till exempel kan bryta mönster och hitta fram till en god självkänsla.

En grov definition av god självkänsla skulle, enligt Maria Farm, kunna formuleras som ”att vara trygg i sig själv och ha en botten”.

– Har du en god självkänsla känner du inte att du alltid måste prestera. Du vet att du har ett värde och står fast i det, även om det skiter sig.

Vilka samband finns då mellan begreppen självkänsla och självförtroende? Hur kommunicerar vår inre bas med en mer situations- eller ämnesbunden säkerhet eller osäkerhet? Kopplingarna är inte helt enkla, men enligt den danske familjeterapeuten och författaren Jesper Juul finns i alla fall ett tydligt samband: Har du en god självkänsla har du oftast inte något större problem med självförtroendet. Med grund i en god självkänsla vågar du göra nya saker, utan att ett misslyckande behöver betyda så mycket. Ett gott självförtroende däremot, behöver inte alls borga för god självkänsla. Lite tillspetsat: Du kan vara bra på väldigt mycket, ändå känna dig värdelös inombords.

Här kommer ännu ett begrepp in i bilden: Prestationsbaserad självkänsla. Det lanserades på 1980-talet av Lennart Hallsten, forskare i psykologi på Karolinska institutet, i samband med att han undersökte mekanismerna bakom utbrändhet. Den prestationsbaserade självkänslan handlar nämligen om att kompensera för en låg självkänsla, genom att hela tiden prestera mer och mer, bättre och bättre. Det kan bli en accelererande hetsjakt, där kroppen till sist protesterar.

Prestationssamhället

Kanske är det inte så konstigt att prestationsbaserad självkänsla blivit ett begrepp i tiden. Vi lever i ett samhälle som fokuserar på yttre framgång. Men det finns motkrafter. Psykologen Maria Farm pekar på hur vi blir allt öppnare med att tala om psykisk ohälsa. En annan motkraft till prestationssamhället är folkbildning. Det anser Karin Danielsson, folkhögskollärare och biträdande rektor på Malungs folkhögskola:

– Till skillnad mot övriga samhället är folkbildningen inte prestationsinriktad. Därmed kan vi gira lite runt den prestationsbaserade självkänslan och i stället fokusera på en konjunkturokänslig självkänsla. Vi kan rikta in oss på män–niskors värde oavsett vad de gör.

Kravlös folkbildning

Men vad beror det på att folkbildningen kan lyckas med detta? Genom att jämföra folkbildningens form med den traditionella utbildningens, kan man få en fingervisning, menar Karin Danielsson: I stället för tvång (socialt eller lagstadgat) kan folkbildningen erbjuda en frivillig och kravlös form. Där andra utbildningsformer är bundna av läroplaner, är folkbildningen mer fri. Tidspress och betygshets, som ofta förekommer i andra sammanhang, lyser med sin frånvaro. Dessutom är mötet mellan människor – relationsbyggandet – en central del av folkbildningens sätt att arbeta. I studiecirklar och folkhögskolekurser sker möten bortom prestationens värderande.

Karin Danielsson refererar gärna till dem som du-möten, ett uttryck hämtat från den österrikiske filosofen Martin Buber. Buber beskriver nämligen hur vi kan förhålla oss till vår omvärld som till ett du eller till ett det. Om vi möter en annan människa som ett du, kan vi bekräfta, se och stärka. Möter vi i stället den andra som ett det, reduceras hen till ett medel som antingen är användbar eller inte.  Folkbildningens fria och frivilliga form, utan tids- eller bedömningshets, kan tillsammans med du-möten ge goda förutsättningar för att arbeta med själv-känsla, menar Karin.

TRE OM SJÄLVKÄNSLA

Cirkeln frågade tre personer med anknytning till Malungs folkhögskola. 

Yvonne Isaksson

Egenföretagare med bland annat sång, teater och revy som uttrycksform

Vad stärker din självkänsla?

När jag vågar slappna av och vara mig själv. När jag kan visa mig som den jag är och inte jämför mig med andra människor.

Vad har folkbildningen gjort för din självkänsla?

Väldigt mycket. Den är inte åldersrelaterad, utan så länge jag när på en dröm, till exempel att spela fiol, kan jag göra det på min nivå och känna: Wow jag är med – det funkar, men jag är inte bäst.

Anina Hietala

Studerande till behandlingsassistent

Vad stärker din självkänsla?

Att hela tiden utmana mig och testa nya saker. Att lämna komfortzonen. Självkänslan stärks av andra människor.

Vad har folkbildningen gjort för din självkänsla?

Som elev på folkhögskola kände jag mig aldrig som elev, utan som Anina som var elev. Genom att få ansvar och få utgå från det jag var bra på, kunde jag bli starkare och säkrare. För första gången i livet förstod jag att jag var en intelligent människa.

Henrik Sahlström

Vaktmästare

Vad stärker din självkänsla?

När jag vågar prova något nytt som jag inte vet om jag klarar av, men gör i alla fall.

Vad har folkbildningen gjort för din självkänsla?

Mötet med folk med olika bakgrund har gett mig nya möjligheter att utvecklas som person – både när jag har studerat och arbetat inom folkbildningen. Man lär sig hela tiden här, och man blir aldrig färdig.

BOKTIPS – SJÄLVKÄNSLA

Martin Buber: Jag och du. Relationsfilosofisk bok om hur vi blir till i mötena med varandra.

Jonas Aspelin: Inga prestationer utan relationer. En bok som vänder på prestationssamhällets rangordning mellan prestation och relation, och presenterar en ”relationell pedagogik”.

Jesper Juul: Ditt kompetenta barn. En bok som, bland mycket annat, förtydligar mekanismerna bakom hur självkänsla och självförtroende byggs i relation till andra från tidig ålder.

Ur Cirkeln nr 4 2018.