Cirkelledartyper – känner du igen dig?
Att leda en studiecirkel är kul – och utmanande. Olika ledartyper påverkar gruppens inre liv. Finns dessa typer verkligen i verkligheten? Knappast i renodlad form, men om du tänker efter kan du nog hitta spår av dessa typer i de flesta ledare, säkert också i dig själv.
Experten
Den nördigt, hängivna experten har ett brinnande intresse för cirkelämnet. Hen imponerar med både engagemang och detaljkunskaper. Baksidan är att experten ofta tappar bort betydelsen av det sociala samspelet i gruppen. Hen tycks tänka så här: ”Jag menar, när det finns fåglar, brädspel, hårdrock, hundvalpar och annat skoj – varför bry sig om något så trivialt som mänskliga relationer?”
Till försvar ska sägas att den nördiga expertens hängivenhet kan inspirera omgivningen. Men då vill det till att hen förmår ta oss okunniga med på resan, med förståelse för att alla är vi barn i början.
Trivselfixaren
Trivselfixarens främsta mål hörs på namnet: Alla i gruppen ska trivas och må bra. Det sociala samspelet mellan människor kommer alltid i första rummet.
Trivselfixarens stora skräck är att det ska gnissla i gruppen. Om konflikter uppstår händer det att hen sticker huvudet i sanden i ren desperation. Det är knappast en smart åtgärd för att reda ut trassel!
Trivselfixaren fäster inte alltid så stor vikt vid varför vi är med i cirkeln, nämligen att lära oss något nytt. Det viktigaste är att vi har trevligt tillsammans. Denna inställning kan reta gallfeber på en och annan deltagare, typ: ”Jag är fan inte här för en massa snicksnack, jag vill lära mig dreja!” Ändå är det svårt att klanka ner på trivselfixaren, hen är ju så snäll och vill alla väl.
Demokraten
Den demokratiske cirkelledaren måste väl få guldstjärna? På plussidan finns definitivt ett antiauktoritärt sinnelag och en sann känsla för att alla ska vara delaktiga, få komma till tals och påverka studiecirkelns väg framåt. Demokratins baksida, i cirkeln och världen i övrigt, är ett långdraget diskuterande om hit eller dit, upp eller ner, allt medan tiden och utvecklingen rullar på.
En studiecirkel är kanske inte heller ett forum för majoritetsbeslut. Gruppen ska ju helst enas om en gemensam väg framåt. Om detta misslyckas, finns risken att hela cirkeln står och stampar i obeslutsamhet. Men om den demokratiska ledaren lyckas kombinera allas inflytande med en gemensam väg framåt, då finns goda förutsättningar för en lyckad och välkompromissad cirkel.
Snackaren
Snackaren är kusin med experten, eftersom de delar kärleken att höra sin egen röst, helst hela tiden. En skillnad är att experten för det mesta vet vad hen pratar om. Snackaren lämnar inga sådana garantier. ”killgissa” har blivit ett begrepp, vilket avslöjar att snackaren ofta (men långtifrån alltid) tillhör den manliga delen av mänskligheten.
Snackaren balanserar alltid på slak lina, mellan att skapa en öppen, kommunikativ atmosfär i gruppen – och att totalt ta död på samtalet, med sitt eget verbala fyrverkeri som främsta vapen.
Planläggaren
Planläggaren har klart för sig hur cirkeln ska utvecklas, långt innan gruppen har samlats och cirkeln startat. Hen ser sig ofta som en lärare, med ett självklart svar på frågan vad deltagarna ska lära sig och hur det ska gå till. Därmed har planläggaren missat något väsentligt med folkbildningens grundtanke – att deltagarna själva ska vara med och påverka studiecirkeln.
Om planläggaren är lite flexibel, lyssnar på deltagarna och är beredd att rucka på sin plan, då kan det ändå fungera bra. Om hen framhärdar på sin egen utstakade cirkelväg, tvärt emot gruppens vilja, då kan deltagarna känna sig helt överkörda – och antingen protestera vilt eller helt enkelt resa sig upp och säga hej då för alltid.
Improvisatören
”Vi tar det lite som det kommer”, är improvisatörens motto. Härligt spontant, tänker några i gruppen. Ostrukturerad slapphet, muttrar andra. Det måste sägas att en helt planlös studiecirkel riskerar att köra i diket. Det oväntade kan givetvis ha sin charm, och öppna nya perspektiv. Ändå instämmer nog de flesta i att någon riktning behövs. Kanske måste ni andra i gruppen hjälpa improvisatören i denna navigationsövning.
På improvisatörens pluskonto får dock läggas en flexibel förmåga att byta spår om gruppen hamnat i en återvändsgränd. Då improviserar vi oss vidare, tänker improvisatören glatt och kan ibland överraska alla med oväntat kreativa vägval i cirkellivet.
Coachen
En coachande cirkelledare som ser varje deltagare – och gruppens utveckling som helhet – är helt klart eftersträvansvärt. Coachen kan peppa och bekräfta de osäkra, och dämpa de dominanta, samtidigt som gruppens positiva dynamik förstärks. Låter det som en utopi? Nej, det finns många exempel på coachande cirkelledare, ibland kryddade med några av de andra ledartypernas egenskaper.
Om det finns någon baksida, är det att den coachande ledaren riskerar slår knut på sig själv i ambitionen att se, bekräfta, förstå och lotsa alla deltagare till deras mål. Och dessutom ha järnkoll på hur gruppen fungerar, just som grupp. Man kan bli utmattad för mindre!