Cirkelledarens A till Ö
Varje år genomförs mängder av studiecirklar. Och varje cirkel har en ledare. Det är ett ledarskap med olika skepnader. I en del cirklar fungerar ledaren som lärare. I andra är ledarrollen inte lika tydlig, men finns där ändå. Gemensamt för nästan alla cirkelledare är omsorgen om gruppen – att deltagarna ska trivas och cirkeln utvecklas positivt. (Ur Cirkeln nr 1 2021)
En cirkelledare behöver ha koll på en hel del. Många böcker finns om gruppdynamik och folkbildningspedagogik. Här följer vi alfabetet från A till Ö och sammanfattar några aspekter av cirkelledarskapet.
Ansvar
I en studiecirkel hjälps alla åt, men som cirkelledare har du ett särskilt ansvar för att gruppen utvecklas, deltagarna trivs – och att de regler som finns för studieförbundens cirklar följs.
Bekräftelse
De allra flest människor vill bli bekräftade. Att uppmuntra och peppa varandra i gruppen är viktigt. Det kan ske på olika sätt. Det går att bekräfta utan att värdera prestationen och resultat. Att bekräfta mer för den man är än för det man gör kan vara ett sätt att tänka.
Cirkellistan
Cirkellistan ligger till grund för de bidrag studieförbunden får från staten. Cirkellistan, eller deltagarlistan som den formellt heter, är en juridisk handling. Cirkelledaren intygar att uppgifterna stämmer. Viktigt att göra rätt alltså! Deltagarlistan kan fyllas i digitalt eller på papper.
Delaktighet
Studiecirkeln är demokratiskt lärande. Alla i gruppen har rätt att säga sin mening. Alla behöver så klart inte ha åsikter om allt, men alla ska ha möjlighet att påverka cirkelns utveckling. Som ledare är det bra att ha koll på om någon inte riktigt trivs och känner sig utanför. Försök ta reda på varför!
Engagemang
Vad gör en bra cirkelledare? Deltagare som får frågan svarar ofta: ”En bra ledare är engagerad.” Hur visar du ditt engagemang? Varifrån kommer det? Och hur märks bristen på engagemang? Dessa frågor kan vara bra att ställa sig själv. Att brinna för cirkelämnet är så klart viktigt, men kanske inte hela sanningen om engagemanget.
Fika
Glöm inte fikapausen. Studier har visat att det är viktigt med raster, oavsett om det är på jobbet, föreningsmötet eller i studiecirkeln. Ingen förväntar sig att cirkelledaren ska bjuda på hembakat, men fundera gärna över hur ni gör fikapausen till ett lyft för gruppens gemenskap.
Gruppdynamik
Inga grupper är identiska. Men gemensamma drag finns i de flesta. Till exempel går många nya grupper igenom olika faser enligt ett givet mönster. Ofta kan man också se hur deltagarna får eller intar olika roller i gruppen. Gruppdynamik handlar om hur grupper fungerar och utvecklas. Om detta har skrivits många tjocka böcker. Läs gärna i någon av dem!
Hör efter
Det finns ett skäl till att människor har två öron och en mun. Att vara lyhörd, ställa frågor och lyssna på svaren är ett bra sätt för dig som cirkelledare att få korn på stämningen i gruppen och lära känna deltagarna. Din roll är alltså inte enbart att lära ut, utan lika mycket att lyssna in.
Inlevelse
Ibland kan fråga sig varför människor agerar som de gör. Försök ta på dig den andres ”glas-ögon” och svara på frågan varför. Genom att öka din förmåga till inlevelse kan din förståelse för andras agerande öka, och dina omdömen bli mer nyanserade. På köpet utvecklar du din människokännedom och ledarförmåga.
Jämlikhet
I cirkeln har alla deltagare lika stort värde. Jämlikhetstanken fanns med redan i folkbildningens barndom, som ett sätt för arbetare och bönder att lära sig mer och ta plats i samhället. Jämlikhetstanken finns kvar i dagens studiecirklar. Människors förutsättningar kan skifta, men alla är jämlika deltagare i cirkeln.
Konflikt
De flesta grupper hamnar förr eller senare i konflikter. Det kan leda till splittring och dålig stämning. Men om ni tar er igenom konflikten kan gruppen stärkas och svetsas samman. En viktig komponent i allt ledarskap är att vara uppmärksam på spänningar i gruppen, och hitta sätt att lösa upp knutarna. Här finns ingen patentlösning, men en god idé är att du som cirkelledare beskriver läget för någon utomstående som du har förtroende för. Det kan hjälpa dig hitta handlingsalternativ.
Lust
Studiecirklar är lustfyllt lärande, har någon sagt. Det är alltid frivilligt att vara med i en cirkel. Det innebär också att det är fritt fram för den deltagare som inte trivs att säga tack och hej. Lusten kan inte kommenderas fram, men som ledare kan du bidra med lustfylld energi och engagemang för deltagarnas och gruppens utveckling.
Mod
För en del är det ett stort steg att börja en kurs eller studiecirkel. Kommer jag att klara av det? Tänk om alla andra kan mer än jag? Som ledare är det bra om du är medveten om detta. Kanske gäller det särskilt i skapande verksamhet, där det är lätt hänt att ”prestationsspöket” lägger lock på lusten. Ditt eget agerande är betydelsefullt för att få andra att fatta mod och våga släppa taget.
Nyfikenhet
”Den första och enklaste känslan vi ser hos en människa, det är nyfikenheten”, skrev filosofen Edmund Burke på 1700-talet. Det är en svår konst att behålla barnets nyfikenhet livet igenom. Att det finns studiecirklar i hundratals ämnen är ett tecken på att många försöker.
Otrevligheter
”Lesserwisser” var ett av nyorden 2020. Lesserwissern påstår något med stor övertygelse, utan att veta säkert om det stämmer. Det kan hända att du som cirkelledare möter deltagare som på olika sätt förmörkar tillvaron i gruppen. Lesserwissern är ett exempel. Att hantera dessa deltagare så att de inte saboterar gruppens fortsätta existens är en svår konst. Ett enskilt samtal med personen i fråga kan kännas jobbigt, men är ibland nödvändigt.
Planering
Enligt reglerna ska alla cirklar ha en dokumenterad studieplan. En plan, som gruppen är överens om, är ett sätt att undvika framtida konflikter. Deltagarnas förväntningar kan ju skifta. Börja därför cirkeln med att göra er egen plan. Följer ni en färdig plan, gå igenom den tillsammans. Planen kan så klart ändras under resans gång. Spontanitet är tillåtet!
Ouiltning…
…queerteori, quickstep. På den lustiga bokstaven Q hittade vi genast ämnen som skulle kunna bli en studiecirkel. En cirkel kan alltså handla om nästan vad som helst. Många kommer till på initiativ av människor som hör av sig till Studiefrämjandet. Så det är fritt fram för idéer, inom breda och smala ämnen.
Roller
Lyssnare, ledare, lustigkurre, förhandlare, kritiker… Forskare som studerat grupper har identifierat två huvudtyper av roller. Uppgiftsrollerna handlar om att klargöra, konkretisera leda, bedöma och genomföra. Samspelsroller har fokus på att samordna, bekräfta, uppmuntra, skämta och hantera konflikter. Både rollerna behövs.
Samtal
Goda samtal är en viktig ingrediens i de flesta cirklar. Det kan låta självklart att man pratar med varandra, men goda samtal är ingen självklarhet. Som ledare kan du bidra till goda samtal genom att själv ta på dig rollen av informell ”samtalsledare”. Mycket finns skrivet om goda samtal, bland annat i tidigare nummer av cirkeln.
Tillit
Tillit kan inte kommenderas fram, utan växer i en grupp där deltagarna känner trygghet att vara sig själva, kanske göra fel eller säga något ogenomtänkt, utan att riskera utstötning. Som ledare kan du få tilliten att växa, genom ditt eget agerande. Tillit är ett plus i alla sociala sammanhang, från den lilla studiecirkeln till det stora samhället.
Utvärdering
Att då och då fundera över hur cirkeln har utvecklats är en god idé. Låt alla i gruppen uttrycka vad de tycker. Du kan också utvärdera ditt eget ledarskap. Vad har gått bra? Vad kan gå bättre nästa gång? På det sättet pekar utvärdering mer framåt än bakåt – och blir en källa till din egen utveckling som ledare.
Värdegrund
Ingen kräver att ni ska ha en nedskriven värdegrund i cirkeln. Men det finns faktiskt en poäng med att ha vissa regler. Det kan gälla enkla saker som att komma i tid, meddela förhinder, men också att behandla varandra med respekt och inte nedvärdera varandra.
Walk and talk
Walk and talk är övning som förenar samtal och fysisk aktivitet. Har visat sig effektiv för att få igång spännande samtal mellan två personer. Som cirkelledare är det bra att ha lite pedagogiska knep och övningar i bakfickan för att använda i gruppen. Internet är en guldgruva för detta. Googla och testa det du tror passar i din grupp.
X – det okända
I matematiken står bokstaven X för det okända. Att vara cirkelledare är ett äventyr. Du vet sällan hur gruppen kommer att utvecklas. För en ny ledare kan cirkelns fria och oförutsägbara form kännas hotande. Men det är också en del av charmen. I takt med erfarenheten, växer också förmågan att hantera det oförutsedda.
Yttrandefrihet
Yttrandefrihet är en av våra grundlagsskyddade demokratiska rättigheter. Det betyder så klart inte att du och alla andra måste hålla med om allt som sägs. En god idé är ändå att sträva efter ett öppet klimat i cirkeln, där samtalen kan flöda fritt. Det kanske inte sker vid första träffen, men det brukar komma.
Zoom
Under coronapandemin har digitala mötesplattformar som Zoom och Teams blivit vardag. Det gäller även i studieförbunden – med kurser på distans, digitala föreläsningar och konserter. De flesta har upptäckt att digitala möten knappast kan ersätta fysiska. Som ledare är det ändå bra att känna till möjligheten till digitala möten. De kan vara en tillgång i cirkeln, även efter pandemin.
Ångest
Ibland går det snett. Att känna ångest och oro i sin roll som cirkelledare är inte så vanligt, men förekommer. Orsakerna kan vara många och det enda rådet som kan ges är detta: Gå inte och gräv ner dig i dina egna negativa känslor. Prata med någon utomstående, gärna någon på Studiefrämjandet.
Ämnet
I de allra flesta studiecirklar står ämnet i centrum. Undersökningar bland cirkeldeltagare visar att den sociala gemenskapen är minst lika viktig. Försök hitta balansen mellan att fördjupa er i ämnet – och ge utrymme för deltagarna att lära känna varandra och prata om sådant som kanske ligger lite vid sidan av ämnet, och kan stärka gemenskapen.
Ögonblicket
Att vara cirkelledare – och del i en grupp som lär eller skapar – innebär många känslostarka upplevelser. Förlösande skratt, upptäckarlust, nya möten och skaparglädje. Ta vara på dessa ögonblick, och spara dem i minnet!
Tillåtande atmosfär i gruppen
Vem: Maarit Hallström, 50
Bor: Lägenhet i Västerås.
Gör: Arbetssökande. Tidigare i reklambranschen och nu nyutbildad konstterapeut.
Vilka cirklar leder du?
Hälsomålning är aktuellt just nu. Jag har även haft cirklar i finska.
Hälsomålning, vad är det?
En målerikurs kan lätt bli prestationsinriktad. I hälsomålning använder vi oss av konstnärliga metoder, men du behöver inte rita en perfekt häst. Du får vara i färgflödet! Vi pratar också om hälsa, inre balans och mycket annat.
Hur blev du cirkelledare?
Jag har alltid gillat att lära ut det jag kan, så att andra får ta del av det. Redan när jag var tolv år hade jag kurser för finska barn, så att de inte skulle glömma sitt modersmål. Det är spännande med den lilla gruppen där olika människor lär sig tillsammans.
Vad är det viktigaste för ledarskapet i cirkeln?
Att lära känna deltagarna och fundera över vad jag kan bidra med, för var och en av dem. Ibland kan det vara en utmaning att få ihop gruppen, för ingen grupp är den andra lik. Du måste se individerna, även de tystlåtna. Det gäller att skapa en atmosfär som är tillåtande. Att ställa frågor till hela gruppen är bra, det öppnar upp för alla att bidra med sina erfarenheter. Då kan allt hända.
Vilket råd vill du ge till nya cirkelledare?
Sitt lugnt i båten och låt deltagarna prata först. I mina kurser i finska börjar jag alltid med att fråga om deltagarnas bakgrund och varför de vill lära sig finska. Känn inte att du måste kunna allt, lära ut allt och leverera allt. Du leder en studiecirkel, och där är deltagarna alltid viktigast.
Ledarutbildning är mitt bästa råd
Vem: Robin Lönnfors, 36
Bor: Lägenhet i Eskilstuna.
Gör: Studerar. Snart färdig högstadie- och gymnasielärare i historia och biologi.
Vilka cirklar leder du?
Jag leder en rollspelscirkel som just nu träffas digitalt varannan helg. Jag är aktiv i spelkulturföreningen Nifelfang.
Hur blev du cirkelledare?
Det började för tjugo år sedan när vi startade en rollspelsförening som ett projekt på gymnasiet. Vi hade ingen lokal och nån tipsade om Studiefrämjandet. Vi knatade iväg dit och blev väldigt bra bemötta, trots att vi var unga.
Varför är du ledare?
Det var främst jag som organiserade föreningens aktiviteter innan vi kontaktade Studiefrämjandet, så det var naturligt att jag blev ledare. Jag är väl en person som drar igång olika projekt, och gillar att styra upp saker. Jag behöver så klart inte bestämma allt, och det är charmen med att vara cirkelledare. Vi har hjälpts åt i alla cirklar jag har lett.
Vilken är den största utmaningen?
Att bygga ett starkt engagemang bland deltagarna. Gruppen måste få en egen identitet. En vi-känsla, där alla stöttar varandra och bidrar. Det kan vara svårt, och som ledare gäller att hitta de komponenter som för ihop gruppen, den gemensamma nämnaren. Det kan ibland vara något vid sidan om ämnet, som att ni äter kanelbullar varje gång ni ses eller går ut och käkar en pizza ihop.
Ditt bästa råd till en cirkelledare?
Gå Studiefrämjandets ledarutbildningar! Gör det så fort ni dragit igång er cirkel. Jag hade nog inte nappat på det om inte folk runt omkring sagt att det var bra. Och för mig var det oerhört värdefullt. Så ledarutbildning är mitt bästa råd.
Kliv tillbaka och låt andra prata
Vem: Lennart Urby, 86
Bor: Radhus i Barkarö utanför Västerås.
Gör: Aktiv pensionär.
Vilka studiecirklar leder du?
Mina områden är biodling och fåglar. Numera är det mest fåglar. Det är ett livslångt intresse. För tjugo år sedan startade vi gruppen Daglediga, en sektion i Västmanlands ornitologiska förening. Vi är omkring sextio personer i nätverket. Vi träffas varje torsdag klockan 14 på Studiefrämjandets lokaler, utom när vi är utomhus.
Vad gör ni?
Många olika saker, och det har utvecklat sig genom åren. Vi sätter upp holkar för tornseglare och göktita. Vi är med på inventeringar av fåglar och är förstås ute och skådar. Och så har vi trevligt och trivs tillsammans. Vi har en programgrupp som snickrar ihop aktiviteter, utomhus och inomhus. Flera i vår grupp är ensamma och saknar våra träffar nu under pandemin.
Varför är du ledare?
Jag är en aktiv person och har alltid varit det. Jag tycker om att prata med folk och vill att det ska hända nåt! Inom fågelområdet finns hela tiden nya saker att lära sig.
Vad är största utmaningen som ledare i en cirkelgrupp?
Att sprida engagemanget och ansvaret, så att fler tar på sig olika uppgifter. Från början gjorde jag allt i vår grupp, men det håller inte i längden. Nu har vi delat upp det, så att vi olika personer ansvarar för olika delar – holkgruppen, vårt bibliotek, utflykter, Facebook och fika. Man får lyssna lite och fånga upp det som väcker intresse och sedan se till att någon kliver fram och tar ansvar. Det är inte lätt men det går.
Ditt bästa råd till en cirkelledare?
Som ledare gäller det att vara lyhörd och lyssna. Inte bara prata på själv hela tiden. Kliv i stället tillbaks ett steg och låt andra prata!