Boosta gruppen

Under pandemin har många av oss lärt oss hantera Teams, Zoom och andra digitala mötesplattformar. Vi har också upptäckt att skärmgemenskap inte är samma sak som att mötas på riktigt. Nu när restriktionerna släppt kan vi andas ut. Men hur var det nu man gjorde för att få till en bra gruppkänsla?

Lärande och gemenskap i den lilla gruppen är folkbildningens kärna. I studiecirklar kan vi göra allt från att lära oss jaga älg till att laga veganska grytor. Den gemensamma nämnaren är att vi gör det i grupp. I folkbildningen, och i föreningslivet, är ”gruppdeltagandet” frivilligt, till skillnad från en skolklass eller på jobbet, där vi måste delta.

Frivilliga gruppaktiviteter är både mer utmanande och spännande. Utmanande – för om gruppen inte funkar, riskerar den att splittras, och deltagarna skingras. Spännande – därför att en grupp där vi ingår av fri vilja kan utvecklas till starka, långlivade gemenskaper som får oss att växa som människor.

Många tänker att det är läraren, ledaren eller chefen som ska se till att gruppen mår bra och kommer framåt. Men faktum är att alla som ingår i en grupp kan påverka stämningen. Det kräver lite eftertänksamhet, och kanske en dos av det som psykologen Jill Byrnit kallar ”social intelligens”. Några tanketrådar för att boosta gruppen kommer här.

Inse att du kan påverka gruppen – om du vill!

Det första du som gruppmedlem måste inse är att ditt eget agerande har betydelse för gruppen. Vad ska du då bidra med för att gruppen ska må bra? Här går det knappast att ge några allmängiltiga råd, utifrån det enkla faktum att inga grupper och gruppmedlemmar är identiska. Du får helt enkelt lita till din förmåga att förstå det som sker i gruppen, och se på vilket sätt du kan göra positiv skillnad.

Ofta gör vi faktiskt raka motsatsen. Vi suckar över det som inte funkar – åt den som pratar för mycket, över ledaren som är opedagogisk eller över den som aldrig kommer i tid. Visst, allt detta kan störa gruppens välmående. Men negativa suckar gör knappast saken bättre. Då blir du själv en del av problemet, inte lösningen. Vill du bidra till gruppens utveckling kan du samtidigt lära dig mer om dig själv. Eller som någon har sagt: ”Det är i mötet med andra vi finner oss själva”.

Målet och meningen med gruppen

De flesta som forskar om grupper menar att ett gemensamt mål stärker gruppkänslan. Men det gör också gruppen mer sårbar. Jämför en kurs där målet är att deltagarna tar Jägarexamen med en amatörteatergrupp där målet är en föreställning. I det första fallet behöver inte deltagarna hitta ett gemensamt mål. Teatergruppen ställs inför andra utmaningar. De måste tillsammans formulera gruppens mål, och bestämma hur vägen dit ser ut. Här krävs många och långa diskussioner. Det kan vara utmanande, men så klart också ge en tajt gruppkänsla, särskilt om ni drar åt samma håll – och når ert mål.

Prata om gruppen – i gruppen

De flesta har en idé om hur en bra grupp ska fungera, och tar ofta för givet att alla andra har samma uppfattning. Så är det sällan! Vi människor behöver regler och ramar, och om ni bestämmer dem tillsammans, lägger ni en bra grund för samarbetet. Att kasta sig över en uppgift utan att först prata om hur ni ska organisera livet i gruppen kan vara lockande, men riskabelt. Bättre då att prata om det i början. Olika uppfattningar kan visserligen uppstå, men i en ny grupp finns ofta en god vilja att komma överens.

Högt i tak – men hur högt?

Att ingå i en grupp är att gå i närkamp med dina medmänniskor. ”Lika barn leka bäst”, säger ett gammalt ordspråk. ”Utan avvikelser från normen, är utveckling omöjligt”, sade Frank Zappa. Båda dessa uppfattningar är giltiga. Kruxet är att hitta rätt balans, där ni tillsammans formar en gruppidentitet, utan att ”grupptröjan” blir en tvångströja som skaver och hindrar deltagarna att vara sig själva. ”Här har vi högt i tak” hörs ofta, både i föreningar och på arbetsplatser. Fundera gärna över vad ert ”grupptak” består av – och vad som händer när någon slår i taket.

Samtal och relationer är grunden

Inom folkbildningen lyfts ofta goda samtal fram som en nyckel till en lyckad studiecirkel. Inget nytt egentligen, redan den grekiske filosofen Platon betonade samtalets betydelse för lärandet. I Studiefrämjandet instämmer fyra av fem cirkeldeltagare helt eller till stor del i påståendet att ”diskussionerna/erfarenhetsutbytet gav mig ett mervärde”.

Hur får man då till goda samtal? Som alltid gäller att övning ger färdighet. Här är några råd på vägen:

• Att känna sig trygg och lita på de andra i gruppen är en grundförutsättning för goda samtal. Då vågar vi ”pröva” olika tankegångar och prata fritt, utan att riskera att bli utskällda eller utskrattade.
• Låt samtalet vara öppet för infall och associationer, men se till att det inte far iväg för mycket. En röd tråd gör att samtal fördjupas.
• Ett gott samtal är ingen tävling. Argumentation och olika åsikter har sin plats, men i nära samtal är det bra att undvika värderande uttryck som ”dum”, ”fel” ”dålig” eller ”rätt”.
• Om samtalet går i baklås, dela upp er i mindre grupper eller i par. Eller gör en brainstorm som laddar gruppen med ny energi och väcker liv i samtalskreativiteten.

Fem snabba för att boosta gruppen

1. Checka in

Jobbmöte, styrelsemöte eller studiecirkelträff. Oavsett vilket, en god idé är att börja varje gruppträff med en runda där var och får ordet en kort stund. Det skapar fokus och en känsla av att ”nu är vi tillsammans”. Det finns en uppsjö av incheckningsfrågor på nätet, från personliga (hur mår du just nu?), grupprelaterade (vad förväntar du dig av mötet?) till mer fantasifulla (vilket djur skulle du helst vilja vara?)

2. Pauser

Studier av grupper visar att mellanrummen, alltså pauser och pratet ”vid sidan av ämnet”, stärker relationerna i gruppen. Några kan tycka att det är slöseri med tid att avvika från ämnet. Men just vid dessa tillfällen kan ni lära känna varandra lite mer på djupet.

3. Små bekräftelser

Det är bara att erkänna, vi människor går igång på beröm från andra – i stort eller smått. Beröm behöver inte reserveras för storartade prestationer, inte heller bestå av översvallande ord. Små, men ärligt menade, positiva kommentarer till dina gruppkompisar – eller om vad ni tillsammans åstadkommit – höjer garanterat gruppkänslan.

4. Gör något annat

Lerduveskytte, paintball och femkamp. I arbetslivet är kickoffer och teambuilding vanligt. Att bryta av invanda mönster stärker sammanhållningen i gruppen. Och det kan ske med enkla medel. Det finns massor av övningar att ta till, ni behöver inte åka på vildmarksäventyr.

5. Fråga mera

Att ställa frågor är ett enkelt sätt att visa intresse för andra. Du kan visserligen uppfattas som nyfiken, men de allra flesta gillar att prata om sig själva, och delar gärna med sig av kunskap och erfarenheter. Grupper där deltagarna visar intresse för varandra utvecklas positivt. Relationerna stärks, och ofta kan det börja med en enkel fråga.

Mattias Kvick, 52, Alingsås

Konstnär och ledare i konstkurser, måleri och teckning på Studiefrämjandet.

Bortom bra och dåligt stärker gruppens ”vi”

”Att alla får vara med och forma kursen är grundläggande. Jag som ledare har ju kunskap och ger tips, men är tydlig med att det är deltagarnas och gruppens kurs.

Samtal är grunden för all gemenskap i grupper. Alla har ansvar för att hålla igång samtalen, men jag som kursledare har ett särskilt ansvar. Så klart har deltagarna många frågor till mig, men att också jag ställer frågor till dem är ett bra sätt att få igång samtal i gruppen.

Det är svårt att säga varför en del grupper finner varandra med en gång. Det har väl att göra med personkemin, vad det nu står för? En grupp kan också vara bra på olika sätt. Om jag tittar i stort, är mångfald alltid bra. Både vad gäller ålder, kön och etnicitet. Olika perspektiv gör det ofta mer dynamiskt och spännande. Men en homogen grupp kan också ha en stark gemenskap.

Antalet i gruppen har också betydelse. I mina konstkurser är ett tiotal deltagare bra, då kan många ge energi i gruppen. Om några är lite mer passiva, påverkar det inte hela gruppen så mycket. Det är nog bra att försöka anpassa gruppens storlek till vad ni ska göra.

I konstkurserna kan prestation skapa spänningar i gruppen. Vi tittar på varandras bilder men jag undviker helt värdeord som bra och dåligt när jag kommenterar bilderna. Då börjar också deltagarna prata om bilderna på samma sätt. Jag upplever att det gör att gruppen svetsas samman. Vi kommer bort från det här med ”vad snyggt det blev” och ”vad duktig du är”. Vi pratar bortom bra och dåligt.”

Jesper Lindberg, 29, Jönköping

Sångare och gitarrist i bandet Live In Color. Högstadielärare.

Hjälp varandra att hitta era starka sidor

”För att en grupp ska funka måste du bli sedd och du måste själv se andra. Om någon känner sig överflödig, blir det aldrig bra. Att alla är sedda och behövda är själva grunden. Och jag är övertygad att alla har något att bidra med. Har du inte hittat det själv, får ni hjälpas åt i gruppen att hitta varandras starka sidor. Den enkla frågan: ”Vad är du bra på?” tror jag är en bra öppning. Svaret kan ju bli yvigt, men en början att fortsätta från.

I vårt band märkte vi efter ett tag att vi inte hade koll på vem som gjorde vad. En gjorde nästan allt. Det var inte bra och vi frågade oss själva: ”Vad är det som behöver göras i vår grupp?” Vi märkte att vi kunde dela upp uppgifter utöver själva spelandet, utifrån vad vi var bra på och ville göra. Den här processen har varit bra för oss.

För vissa personer faller det sig naturligt att prata om hur man har det i gruppen, för andra inte alls. Jag tror att faktiskt teambuilding är underskattat. Att skapa sociala sammanhang, utanför det primära målet för gruppen – i vårt fall musiken – kan betyda mycket. Då lär du dig mer om de andra i gruppen, än bara standardfrasen: ”Hur är läget?”, ”Jo, bra”.

En annan viktig sak är att alla ställer upp på grundvillkoren, på något sätt vill åt samma håll. Om man inte har samma mål längre, måste man prata om det. Annars kan den tysta irritationen växa som ett litet virus i gruppen.”

Sussi Andreasson, 54, Brämhult

Arbetar med utbildningar av cirkelledare och förtroendevalda på Studiefrämjandet Utbildningscenter Väst.

Små detaljer gör att du känner dig välkommen

”När en ny grupp träffas ska alla känna sig välkomna. Lokalen är det första man ser, och den har stor betydelse. Med enkla medel kan alla lokaler göras mer välkomnande. Jag brukar sätta upp några bilder på väggarna, tända levande ljus och ha frukt och godis på borden. Jag gör det för att deltagarna ska få en go känsla, första intrycket är viktigt.

Om en grupp ska trivas och lära känna varandra behöver alla få möjlighet att prata med varandra. Bara att få byta några ord i början, gör att isen lossnar. Vissa är inte bekväma att prata i större grupper, så möblera i öar, så att alla kan delta. Små grupper, mycket prat och praktiska övningar, det är tre saker som gör att grupper mår bra.

Om du ska leda en ny grupp, informera i förväg om vad som ska hända och om det praktiska, så att ingen har orealistiska eller felaktiga förväntningar. Fråga samtidigt om någon har särskilda behov, som du som ledare behöver veta för att det ska bli en bra dag för alla deltagare. Då kan du planera och förbereda därefter.

Alla kan bidra till ett bra gruppklimat. Det viktigaste tror jag, är att vi är lyhörda mot varandra i gruppen. Om du vet med dig att du är pratig, dämpa dig lite, och försök få med dem som inte säger så mycket i samtalet, så att alla känner sig delaktiga.

Som ledare i en grupp måste du våga bjuda på dig själv. Var lite personlig och dela med dig, av både goda och mindre goda erfarenheter. När jag gör det händer det ofta att andra i gruppen följer efter – och stämningen blir mer öppen.”

Lästips

• Gruppsykologi – för skola, arbetsliv och fritid av Philip Hwang och Björn Nilsson (Natur & Kultur).
• Cirkelledares beprövade erfarenheter av Martin Lundberg och Staffan Larsson (Bildningsförbundet Östergötland).
• Människan i teamet av Håkan S. Sandberg (Studentlitteratur).

Läs mer om gruppdynamik och ledarskap här!

Ur Cirkeln nr 1 2022.