Varför gå i cirkel?
Lära sig mer, utifrån ett personligt intresse. Känna gemenskap i en grupp och stärka sin kompetens. Det är tre skäl till att människor deltar i studiecirklar. Här vrider och vänder vi på frågan om motiven bakom cirkeldeltagandet. Möt också Ing-Marie, Hugo och Abigail, tre av närmare 350 000 cirkeldeltagare. (Ur Cirkeln nr 1 2023)
Studiecirklar har de senaste hundra åren lockat många miljoner deltagare. Någon har beskrivit studiecirkeln som Sveriges viktigaste bidrag till pedagogiken, läran om undervisning.
Cirkeln är ingen skola, inte heller kunskapssökande på egen hand. Den gemensamma nämnaren för studiecirklar brukar ibland sammanfattas i begreppet ”fritt och frivilligt”. Det betyder att det är en fri form av lärande, där den lilla studiegruppens behov och erfarenheter står i centrum. Dessutom är det alltid frivilligt att delta i en cirkel.
Olika former av cirklar
Tittar man närmare på alla de tusentals cirklar som genomförs, är det uppenbart att de har olika karaktär. Cirkelämnena varierar så klart, men även annat. Lite förenklat kan man skilja på tre former av cirklar:
Programförda cirklar marknadsförs till allmänheten på studieförbundens webbplatser, sociala medier eller i studieprogram. För det mesta finns deltagaravgift och cirkelledaren är arvoderad av studieförbundet.
Fortfarande tror många att dessa cirklar är vanligast, antagligen för att de ”syns” mest utåt. Men det stämmer inte. De finns visserligen fortfarande, framför allt i större städer, men har på senare tid fått konkurrens av privata kursarrangörer – och av gratis utbildningar på Youtube.
Föreningscirklar genomförs i samverkan med föreningar. Det här är den vanligaste formen av studiecirklar. Ibland kostar det att vara med, men inte alltid.
Genom föreningscirklarna stödjer studieförbunden föreningslivets utbildningsverksamhet – och cirklarna kan både vara interna och ett sätt att locka nya till föreningen. Inte minst för många små lokala kulturföreningar är studieförbunden och föreningscirklarna betydelsefulla.
Kamratcirklar är en grupp som valt att lära sig mer tillsammans. Bokcirkeln, där deltagarna diskuterar litteratur och musikcirkeln, där ett band spelar tillsammans, är exempel på populära kamratcirklar.
I kamratcirkeln är ledaren i allmänhet jämbördig med de andra deltagarna. Ofta planerar hela gruppen hur cirkeln ska organiseras, och vad de ska göra tillsammans.
Motiv att delta
Tillbaka till deltagarna och deras motiv. Vad är det som får så många att på fritiden delta i en cirkel?
I studien Cirkelns betydelser från 2019, alltså året före pandemin, har forskarna frågat cirkeldeltagare om deras motiv för att vara med. Över 4 000 deltagare svarade på enkätfrågorna.
Tre motivbilder kan utkristalliseras. Det här är så klart en förenklad bild, och det är viktigt att tänka på att de tre motiven inte utesluter varandra. Alla tre finns ofta med i motivbilden hos en och samma deltagare, men i varierande grad.
Den individualistiska bildningsdimensionen
Denna motivdimension fokuserar på lärandets betydelse för den enskilde cirkeldeltagaren. Mer än nio av tio instämmer i påståendet: ”Jag deltog i cirkeln för att lära mig mer inom ett specialområde.”
Det här är knappast förvånande. Människor deltar i cirklar för att de är nyfikna och vill lära sig mer, antingen om något de redan är intresserade av, eller för att pröva på något helt nytt.
Den individuella bildningsdimensionen är en drivkraft i de flesta cirklar, men mer tydligt i de programförda. Den som anmält sig och betalat avgift till en cirkel i, låt säga, italienska, förväntar sig också att lära sig språket, få ”valuta för pengarna”.
Den sociala dimensionen
”Det är härligt att umgås med andra med samma intresse. Alla kan ge och ta kritik utan att någon blir förnärmad eller ledsen.” Så säger Ing-Marie H Elfgren som deltar i en akvarellcirkel (se ovan).
För drygt åtta av tio cirkeldeltagare är ”umgänge och gemenskap” ett viktigt skäl att delta. Många kan berätta om den lustfyllda samvaro som präglar deras cirklar. Den sociala dimensionen är viktig i alla cirklar, men något mindre i de programförda.
För två av tre deltagare har cirkeln inneburit att de lärt känna nya människor. Hela åtta av tio har också kontakt med varandra efter cirkelns slut, ännu fler bland deltagare som är födda i ett land utanför Europa. Utan tvekan är studiecirkeln ett sätt att knyta band mellan människor.
Kompetensdimensionen
Den tredje motivdimensionen är mer ”nyttoorienterad” och gäller cirkelns betydelse för jobbet eller i föreningslivet. Hälften av cirkeldeltagarna i yrkesverksam ålder påstår att ett viktigt eller ganska viktigt motiv för att delta är att utvecklas i sin yrkesroll. Drygt fyra av tio deltar för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden.
Kompetensdimensionen finns alltså med i motivbilden hos många, även om den inte är lika framträdande som de andra två. Bland yngre och utrikes födda deltagare är dock denna dimension vanligare.
Hur gick det?
”Deltagarna upplever att de i stor utsträckning får ut vad de förväntade sig.” Så sammanfattar forskarna bakom studien Cirkelns betydelser sina resultat.
Högst på listan av vad cirkeln betytt för dem är att de lärt sig mer, varit del i en gemenskap, känt trivsel och lärt känna nya människor – just vad de förväntade sig.
Det alltså uppenbart att deltagande i studiecirklar berikar människors liv – både för att lära sig mer om något som intresserar dem och, inte minst, att göra det tillsammans med andra. l
Studien Cirkelns betydelser av Pelle Åberg och Thor Rutgersson finns att läsa och ladda ner på www.folkbildningsradet.se.
Om studiecirklar
För att en studiecirkel ska godkännas som grund för statsbidrag finns flera regler. Här är de viktigaste:
- Det ska finnas en ledare som är godkänd av studieförbundet.
- Cirkeln ska ha minst tre deltagare, inklusive ledaren.
- Det ska finnas en studieplan.
- Deltagarna ska vara 13 år eller äldre.
- Cirkeln ska träffas minst tre gånger.
Minskad cirkelverksamhet – av olika orsaker
År 2022 deltog 346 000 personer i 107 000 studiecirklar. Det är lika många som Malmös hela befolkning, men betydligt förre än 2019, året före pandemin. Då deltog 599 000 personer i cirklar.
Pandemins restriktioner är en, men inte den enda, orsaken till de sjunkande siffrorna. På senare år har avslöjanden om tvivelaktigheter, och även fusk, i cirkelverksamheten, gjort att studieförbunden stramat åt rutinerna för vad som får räknas som en studiecirkel.
Folkbildningsrådets granskning har också skärpts. Dessutom är en ny modell för fördelning av statsbidrag mellan studieförbunden på gång, som i högre grad ska baseras på kvalitativa bedömningar av verksamheten.
Det är omöjligt att säga hur mycket var och en av dessa faktorer påverkat antalet studiecirklar. Pandemirestriktionerna upphörde februari 2022 och påverkade även förra årets siffror. Hur många som deltar i cirklar 2023 återstår att se.
Hugo Svalmark, 18, Norrköping. Cirkeldeltagare i bandet Gaarmr
Musik ska vara svårt att spela
– För mig är det inte viktigt att bli rockstjärna. Det som driver mig är att spela tekniskt. Musik ska vara svårt att spela.
Hugo Svalmark är gitarrist i bandet Gaarmr. De spelar dödsmetall och var Östergötlands representanter i Livekarusellens riksfestival tidigare i år. Alla i gruppen pluggar på Film & Musikgymnasiet i Norrköping, en skola som drivs av Studiefrämjandet.
– Det roligaste med Gaarmr är att vi känner varandra sedan länge. Vi är lika mycket en kompisgrupp som ett band. Vår största styrka är att vi är envisa, säger Hugo.
Hugos ambition är enkel och tydlig. Han vill spela så mycket som möjligt och bli bättre på sitt instrument. Största idolen är den legendariska gitarristen Eddie Van Halen.
– Hans driv inspirerar mig. Han utforskar alltid nya sätt att spela på. Även det amerikanska bandet Tool har influerat mig med sin tekniska musik.
Hugo berättar att både han och bandet utvecklats mycket genom att vara med i Livekarusellen.
– Vi har verkligen blivit tajtare rent musikaliskt. Min största utmaning är annars publikkontakten. Jag är inåtriktad som person och går in i min värld även på scenen. Jag skulle kunna bli mer öppen och bjuda till lite mer.
Förutom att spela gitarr är Hugo en av bandets låtskrivare. Planering och administrativa uppgifter lämnar han helst över till de övriga i gruppen.
– Låtidéer är mitt område. Jag är inte så bra på att styra upp saker, men däremot blir det oftast som jag säger ändå. Att jag får min vilja igenom är väl både en bra och dålig egenskap.
Att skaffa många fans är inget Hugo funderar så mycket på. När vi pratar musikkarriär är det i stället gitarrspelandet och det musikaliska som står i fokus.
– Jag vill absolut jobba som musiker på heltid i framtiden. Däremot är det inte viktigt om det är i ett band eller som studiomusiker.
Livekarusellen är Studiefrämjandets årliga turné för oetablerade band.
Ing-Marie H Elfgren, 78, Norrköping. Deltagare i cirkeln Fria akvarellerna
Just nu målar jag fårskallar
– Jag älskar att vräka på med färger. Rött kan vara kärlek, svart kan symbolisera sorg och blått är hoppets färg.
Så säger Ing-Marie H Elfgren, en av deltagarna i studiecirkeln Fria akvarellerna. Gruppen består av sex pensionerade kvinnor som älskar att måla akvarell. Varje måndag träffas de i Studiefrämjandets lokaler och målar, ger varandra feedback och pratar om livet.
Ing-Marie berättar att alla i gruppen målar precis vad de själva vill. Ofta tar de inspiration från böcker och andra akvarellmålare. Ibland hyr de in konstnärer som kursledare.
– Nyligen träffade vi konstnären Håkan Groop. Han lärde oss att måla vatten och vågor och med andra verktyg än penslar. Vi använde svampar, bomullstussar och sandpapper – allt för att få olika ytor på målningarna.
Ing-Marie har älskat att måla sedan hon var barn. Hennes stil är att måla minimalistiskt. Det ska vara så få linjer som möjligt, men man ska ändå se vad tavlan föreställer.
– Att måla är väldigt avkopplande och som ett andra språk för mig. När jag målar tänker jag inte på något annat.
När det gäller motiv tycker Ing-Marie bäst om att måla miljöer, hus och människor. Ofta använder hon ett fotografi som förlaga.
– Men just nu målar jag faktiskt fårskallar. Alla gillar att måla får. De är så ulliga, gulliga och måleriska med sina speciella ögon och sina tuggande gommar.
Fria akvarellerna verkar ha hittat en harmoni i gruppen. Deltagarna uppskattar varandras egenskaper. Trots att alla är i den äldre generationen är lusten att utvecklas fortfarande stor.
– Det är härligt att umgås med andra med samma intresse. Alla kan ge och ta kritik utan att någon blir förnärmad eller ledsen. Och så ser vi fram emot vår kommande utställning på biblioteket i Söderköping. Det ska bli riktigt roligt!l
Abigail Garbett Skagerlid, 29, Norrköping. Cirkeldeltagare i Stadsodling i Vasaparken
Jag gillar att följa resan från frö till planta
– Jag gillar att odla grönsaker och att följa resan från ett frö till en planta. Och det är alltid roligt att äta det vi odlat.
Abigail Garbett Skagerlid är en av sex deltagare i en stadsodlingscirkel. Gruppen har sina odlingar i Vasaparken, mitt i centrala Norrköping. Nyligen har de haft årets första träff och planerat alla kommande aktiviteter.
– Vi bestämmer när vi ska så, plantera och göra i ordning odlingslådorna. Vi gör också ett bevattningsschema för sommaren. Jag ser redan fram emot skördefesten i oktober när vi tillsammans äter allt gott vi odlat.
Abigail är ursprungligen från Storbritannien och har varit med i studiecirkeln i ett år. Kärleken till maken Arvid fick henne att hamna i Sverige. För Abigail är cirkeln även ett forum för att möta nya människor. Och hon drivs av folkbildningens tankar om att lära av varandra.
– Vi är i olika åldrar, har olika erfarenheter och är i olika livssituationer. En är gårdsägare, några bor i lägenhet. Vissa har familj, andra lever själva. Vi är en öppen och välkomnande grupp.
I cirkeln odlas mestadels grönsaker, men också en hel del blommor för att få planteringarna att se finare ut. Och odlingarna i parken väcker nyfikenhet hos personer som går förbi.
– I vissa odlingslådor experimenterar vi ordentligt. Vi har en gemensam fröbank och ibland är det lite av ett lotteri vilka växter vi sår. Hos oss är det alltid fritt att prova saker. Ingen blir arg eller besviken om det inte blir något bra av det vi odlar.
Eftersom Abigail bor i lägenhet passar det henne bra att kunna odla och utveckla sin hobby på en offentlig plats. Hon gillar främst att odla basilika och körsbärstomater.
– Rabarber är också gott och lättskött. Och förra året provade vi att mjölksyra grönsaker. Det var kul att lära sig.
NÖJDA CIRKELDELTAGARE
Cirkeldeltagarna är överlag mycket nöjda med sin cirkel. Det visar en ny undersökning.
Under lång tid har Studiefrämjandet årligen ställt frågor till ett urval cirkeldeltagare om hur de uppfattar sin cirkel. I årets undersökning har 1 426 personer, spridda över hela landet, svarat på en webbenkät.
En fråga gällde det sammanfattande omdömet om cirkeln/kursen. På en femgradig skala från 1 (mycket missnöjd) till 5 (mycket nöjd), ger 62 procent omdömet 5 och 24 procent omdömet 4. Endast 3 procent ger omdöme 1 eller 2.
Ledarna har också skött sig bra. 70 procent ger ledaren omdömet 5 eller 4.
Av diagrammet framgår olika aspekter, där deltagarna själva får värdera vad de fått ut av att vara med i cirkeln. Förutom ökade kunskaper och erfarenheter uppger deltagarna att cirkeln också fört med sig mycket annat.
Att må bra och känna trivsel är en aspekt som nog inte ska underskattas. Lite förvånande är kanske att så många som 46 procent helt eller till stor del instämmer i påståendet att cirkeln gjort att de känner sig säkrare som person.
Mycket ros och lite ris
Några röster från dem som svarat på Studiefrämjandets cirkeldeltagarundersökning:
”Fint att studiecirkelverksamhet finns. Ett gott komplement i ett komplicerat samhälle.”
”De kurser som jag gått har varit fantastiska och gett mig och min hund verktyg och kunskap att jobba vidare mot nya mål.”
”Trodde att jag hade anmält mig till en kurs i olika dansstilar, men så var det inte alls. Utan det var fritt dansande inom vissa ramar.”
”Bra om deltagarnas ambitioner är på någorlunda samma nivå, inte lätt att ta reda på, men det påverkar deltagandet i stor utsträckning positivt respektive negativt.”
”Kanonkurser och kanonledare.”
”Saknade lite diskussioner. Kanske var läraren tidspressad? Men hon ville mest tala själv.”
”Känner mig omhändertagen och viktig efter genomförd Jägareförbundet examen.”
”Vore bra om man kunde ha använt kursen till att nyttja friskvårdspengen från arbetsgivare. Helt underbara ledare!”