Tankar och trender om fritid

Kanske dags att prata om hållbar fritid

Namn: Sofie Ward, 28, Hässleholm.
Gör: Styrelseledamot i Live Sveriges nätverk Unga arrangörer.

”I musikvärlden är det ofta oskarpa gränser mellan arbete och fritid. Kan man jobba med kultur? Så tänker nog vissa, underförstått att man inte kan ha kul på jobbet.

I Unga arrangörer ägnar vi vår egen fritid åt att andra ska få en bra fritid. Att arrangera innebär mycket jobb och ansvar, det gäller att hålla en kreativ och kravlös nivå, så att friheten och lusten finns kvar. Inte alltid så lätt! Vissa bränner ut sig även på fritiden, kanske borde vi börja prata om en ’hållbar fritid’?

I mitt eget liv finns ingen skarp gräns mellan arbete och fritid. Just nu har jag fyra olika arbetsgivare, och åt ett par av dem jobbar jag även ideellt. Det ger mig varken mycket pengar eller karriär, men frihet och får göra det jag vill, och det är guld värt.

Jag tror gränsen mellan lönearbete och fritid kommer att finnas kvar ett bra tag till, många trivs nog bäst med det. Däremot tror jag inte jobben kommer att räcka till, med all ny teknik. Vad betyder det? Ska vi dela på jobben? Blir fritiden längre och vad gör vi då med den? Spännande frågor!”

Fritiden inte så fri

Namn: Leif Larsson, 75, Tumba.
Gör: Ordförande i Svenska Turistföreningens avdelning Botvid (Botkyrka och Salem söder om Stockholm).

”Jag ser hur mina barn stressar med jobb, familj och fritidsintressen. Fritiden är nog inte alls så fri längre. Barnen ska runt på en massa aktiviteter. Det är väl bra, men ibland undrar jag om det måste vara så fullt hela tiden. Å andra sidan, jag växte upp i en jordbrukarfamilj, och där fanns det inte heller mycket fritid, det var mest jobb.

I Turistföreningen har vi svårt att engagera folk. Inte ens pensionärerna har tid längre. Usch, nu låter jag negativ, men jag är faktiskt lite pessimistisk när det gäller föreningslivets framtid. Ord som ansvar och lojalitet är inte så gångbara numera, i stället frågar man direkt: ’Vad får jag ut av detta?’

Ibland undrar jag hur sociala vi egentligen är i dag, trots alla sociala medier. Jag tänker på det när jag åker tåg. Vi tittar inte på varandra och på naturen, bara i våra mobiler. För mig är just det sociala, att träffa människor och göra saker tillsammans, det bästa med att vara aktiv i en förening. Nu på onsdag ska jag upp till Stockholm och träffa andra i Turistföreningen och planera vårens aktiviteter. Det ska bli kul.”

Det ska vara kort och flexibelt

Namn: Emelie Hörman, 42, Hallsberg.
Gör: Aktiv i Hallsbergs Brukshundklubb

”Fritiden numera är mer flexibel. Folk kan gå på kurs när som helst, till och med en fredagkväll, det gick inte alls tidigare. Samtidigt vill man inte binda upp sig för en kurs på åtta gånger. Det ska vara kort och flexibelt.

Förr följde barnen med föräldrarna och hunden på våra kurser. Det händer sällan nu. Barnen har fullt upp med egna aktiviteter. Nutidens barn är nog inte heller så vana att sysselsätta sig på egen hand.

För mig själv finns ingen gräns mellan arbete och fritid. Jag jobbar som avtalsinstruktör, är arvoderad av Brukshundklubben för att leda kurser. För mig är ett liv utan hundar otänkbart. Jag är hundnörd hela tiden!

Jag tänker att utbudet av fritidsaktiviteter är mycket större nu än tidigare. I hundvärlden finns massor av privata aktörer som erbjuder kurser. Det är väl bra, men det blir som att köpa en tjänst vilken som helst. I Brukshundklubben vill vi ju att människor ska engagera sig i sin hund, men också i föreningen. Det är en skola i demokrati som har betydelse i samhället.”

Ur Cirkeln nr 4 2017.