Razaz och Kasim är nya i Sverige

”Vi vill bli goda medborgare i det här samhället men vi vet inte riktigt hur det ska gå till.” Det sade Kasim Zaino, 29 och Razaz Rostom, 28 som Cirkeln träffade förra hösten på asylboendet Åtorp i Munkedal. Nu, drygt ett år senare, bor de i egen lägenhet i Uddevalla och väntar sitt första barn. Vägen in det svenska samhället har gått snabbt – med god hjälp av Studiefrämjandet. Båda är fast beslutna att stanna i Sverige, men längtan hem till Syrien måste de lära sig leva med, för den finns kvar.

– Ja, gärna, vad kul, du är välkommen.
Kasim minns dagen i Munkedal när vi senast träffades, och vill gärna ses igen. Då pratade vi engelska. Nu är det svenska som gäller.

Vi träffas på järnvägsstationen i Uddevalla och efter bara några minuter sitter vi i Kasim och Razaz lägenhet på Kungsgatan, mitt i centrum. Vardagsrum med kokvrå, separat sovrum och badrum. Allt på 30 kvadratmeter. Litet men trivsamt, med en stor röd soffa som tar upp nästan halva rummet.

Svenskan är långt ifrån perfekt, men de kämpar sig tappert igenom meningarna, tar tid på sig, söker efter orden.
– Ni pratar ett väldigt svårt språk, suckar Razaz samtidigt som hon fixar till arabiskt kardemummadoftande kaffe och söta hembakta kakor.

Till fots genom Europa

Förra hösten hade Kasim just kommit till Sverige, efter tre veckors färd genom Europa, från Grekland via Makedonien, Serbien, Ungern, Österrike, Tyskland, Danmark och slutligen till Sverige. De var en grupp på ett tjugotal flyktingar som höll ihop. Mest gick de till fots och ibland åkte de bil, mot betalning.

På Åtorp förenades han med Razaz, som han gift sig med en månad innan de lämnade hemstaden Salamiah i centrala Syrien.

Kasims familj är kvar hemma i Syrien. Razaz föräldrar och syskon flydde kriget och hamnade i Regensburg i Tyskland. Att Razaz och Kasim sökte sig till Sverige beror på att de Razaz är utbildad lärare och hade hört att det är lärarbrist här. Det betyder chans till jobb bara hon lär sig språket. Och nu är hon på god väg.
– Att vi lärde känna Studiefrämjandet och Lars Wallin som jobbar där var det första steget in i det svenska språket och samhället, säger Razaz.

Redan innan den stora flyktingvågen förra hösten hade Studiefrämjandet i norra Bohuslän verksamhet på asylboendet Åtorp, med språkträning och fritidsaktiviteter. Det var också med hjälp av Lars Wallin som de hittade en lägenhet nästan direkt efter uppehållstillståndet.
– Kontakter betyder mycket, säger Kasim.

Ödsligt på stan

Efter fikat tar vi en sväng ut på stan. Både Razaz och Kasim skrattar lite åt ödsligheten på Kungsgatan denna mörka kväll i slutet av oktober. Det är gott om gatlyktor och upplysta skyltfönster, men få människor syns till, förutom några enstaka kvällsvandrare. Razaz undrar var alla håller hus till sist enas vi om att de flesta nog befinner sig hemma framför teven. Kontrasten till det myllrande gatulivet hemma i Salamiah är stor.
– Det är lätt att känna sig väldigt ensam i ett nytt land. Jag saknar alla vardagliga småsaker hemifrån. Som att gå ut och småprata med vänner, sitta på café och känna den varma syriska solen mot huden, säger Razaz.

Kasim längtar också hem ibland. Han tittar på Razaz och ler lite.
– Men kanske inte riktigt lika mycket som du gör. Men det är klart att jag också saknar min familj och mina vänner.

Fick jobb snabbt

Kasim har redan klivit in i det svenska yrkeslivet. En kort tid efter flytten till Uddevalla ringde hans handledare på arbetsförmedlingen och ville ha ett möte. Det visade sig att det behövdes studiehandledare på Östrabo gymnasieskola, en skola med yrkesförberedande program – och många nyanlända elever som håller på att lära sig svenska.
– Vad ska hända med min egen språkundervisning, tänkte jag först. Men min handledare tyckte att jag skulle ta jobbet och utveckla språket under tiden.

Han intervjuades, fick lämna sitt cv – och fick jobbet. Nu går han runt i klasserna och hjälper elever. Med arabiska, engelska och en svenska som blir bättre för varje dag kan han lotsa de yngre eleverna till bättre studieresultat.
– Det här är jättebra för mig. Jag trivs, tjänar egna pengar, får träffa svenskar och träna svenska.

Det kanske låter som en solskenshistoria, med jobb och bostad så snabbt. Men Kasim och Razaz är knappast ensamma om att så fort som möjligt vilja etablera sig i det svenska samhället. Många flyktingar från Syrien har bra grundutbildning och det gör vägen in i arbetslivet enklare.

Båda är optimistiska och tror att de kommer att smälta in här – både bland sina gamla och nya landsmän. De är lite förundrade över att invandrare och svenskar verkar leva isolerade från varandra, i särskilda bostadsområden.
– Om man blandar lite mer blir det nog bättre, säger Razaz.

Både hon och Kasim är muslimer.
– Vi kommer från en stad som inte är så religiöst konservativ, men jag tycker var och en ska få ha sin tro, det är inget problem för mig, säger Razaz.

Tänker inte på kriget

Tillbaka i den lilla lägenheten spårar samtalet in på inbördeskriget i Syrien. Det är ett tungt ämne, med fler frågor än svar. Rapporterna från striderna i Aleppo vittnar om stort lidande. Razaz försöker undvika att titta på bilderna och tänka på kriget.
– Jag vill inte, eftersom jag ändå inte kan göra något, säger hon.

Kasim nickar och säger att de hellre ser framåt.
– Jag vill utveckla mig själv här och få ett bra yrke. I Syrien är det krig, Sverige är ett säkert land, det är stor skillnad.

Mitt i samtalet pekar Razaz lite försynt på sin mage.
– Vi väntar på en ny familjemedlem, säger Kasim och ler stort.
I maj är det dags, och då kommer livet att ta ännu en ny vändning.

PLUS (+) OCH MINUS (–) MED SVERIGE

Kasim

+ Sverige är fullt av snälla människor, men en del är nog lite rädda för oss som kommer från ett annat land. Svenskar är snälla men blyga.
– Jag saknar kompisar i min egen ålder, som man kan tänka och prata tillsammans med.

Razaz

+ Att landet ger oss chans till ett nytt och bättre liv.
– Jag vill se fler människor utomhus på gatorna. Det kanske beror på att det är så kallt här. Jag gillar inte kylan.

ENGAGEMANG MED FLYKTINGAR

Studiefrämjandet är liksom de andra studieförbunden mycket engagerade i mottagandet av asylsökande. Under 2016 har mer än drygt 84 000 personer deltagit i studieförbundens verksamhet som kallas Svenska från dag ett. I hela 266 av Sveriges 290 kommuner har studieförbunden genomfört asylverksamhet.

CIRKELLEDARMATERIAL FÖR VERKSAMHET MED ASYLSÖKANDE

Folkbildning – Bemötande – Värderingar. Det är de tre rubrikerna i Ny kunskap och kontakt, ett material om att leda studiecirklar med asylsökande. Materialet innehåller fakta, diskussionsfrågor och massor av tips på vad man hittar mer kunskap, information och inspiration.

• Ny kunskap och kontakt är skrivet av Hetty Rooth, tidigare redaktör för Cirkeln.
• Materialet är fritt att använda och finns att ladda ner på www.studieforbunden.se.

Ur Cirkeln nr 4 2016.