När själen skaver

Victoria Carlsson Wahlgren utreder ungas psykiska ohälsa

Victoria sitter i sitt hus på Hasslö i Blekinge skärgård, dit familjen flyttade för fyra månader sedan. Längtan efter att bo vid havet är äntligen stillad.

– Det är ljudet, rörelserna, doften, lugnet, fågellivet och naturen. Det blev Hasslö för att det är en levande ö, här finns det man behöver, matvarubutik, restauranger, gym och 1 700 bofasta.

Victoria är senior utredare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, enligt henne en ”drömarbetsplats”. När MUCF utlokaliserades till Växjö för tre år sedan och kom närmare Victoria sökte hon snabbt en tjänst. Med sin gedigna erfarenhet inom pedagogik, jämställdhet och skola blev jobbet som utredare hennes.

– Vi gör enkäter bland unga och intervjuar dem på plats. Jag tror att vi är bra på att få deras förtroende och att prata om svåra saker, som hur de egentligen mår.

Många källor till oro

MUCF har ett uppdrag från regeringen att följa hur ungas levnadsvillkor utvecklas. Varje år ger de ut rapporten Ung idag, där en del handlar om hur de upplever sin hälsa. I senaste rapporten från 2021, svarade 82 procent i åldern 16–24 år att de upplevde sin hälsa som bra. Samtidigt svarade 54 procent att de kände ängslan, oro eller ångest, en siffra som stigit sedan förra mätningen. Victoria menar att pandemin säkert spelar roll för ökningen, men också samhällsutvecklingen i stort.

– Unga oroar sig över många olika saker som bostad, jobb, utbildning, klimatet och framtiden. Samhället har blivit hårdare och det märks. Men allt som är jobbigt är inte psykisk ohälsa.

Samlingsbegrepp

Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för tillstånd av skiftande svårighetsgrad och varaktighet. Det kan vara psykiska besvär som nedstämdhet, oro eller sömnbesvär. Eller kroppsliga besvär som huvudvärk, magont eller yrsel. Sedan finns diagnosticerade psykiatriska sjukdomar som bipolär sjukdom och schizofreni. Eller neuropsykiatriska diagnoser som autism och adhd.

– Besvär till följd av vanliga påfrestningar, det vill säga livet självt, är ofta övergående och lättar när situationen har förändrats eller när vi anpassat oss, säger Victoria och påpekar att mycket rör sig i en ung människas liv, som kan göra en sårbar.

Vuxna som lyssnar

– I våra studier har vi sett att unga upplever att de inte får tillräckligt med stöd från vuxenvärlden när de känner oro, ängslan eller magont. Det är inte professionell hjälp de vill ha i första hand, utan en vuxen som lyssnar. Det kan vara en idrottsledare, en morfar eller någon annan som den unga känner tillit till. Så klart kan det också vara en lärare, elevhälsan eller en kurator. Det viktiga, menar Victoria, är att möta någon som lyssnar och visar förståelse. Mellanmänskliga kontakter är till stor hjälp.

När Victoria själv jobbade som gymnasielärare en gång i tiden mötte hon unga med många tankar om framtiden, både förväntansfulla men också präglade av oro och ångest.

– Bemöter du ungdomar på det sätt som de vill bli bemötta får du också deras tillit.

Som vuxen kan det vara svårt att veta hur en ung människa egentligen mår. Ett tecken, menar Victoria, är om någon förändras och inte är sig riktigt lik längre.

– Då gäller det att våga fråga hur den personen egentligen mår och våga vänta på det som kommer. Sedan är det så klart individuellt. Vissa vill bli lämnade ifred, då kanske man kan fråga igen lite senare. Andra är jätteglada att man ser dem, att fråga är att visa att de blir tagna på allvar.

Pressade tjejer

MUCF:s undersökningar visar skillnader mellan tjejer och killar, vad gäller psykiskt ohälsa.

– På vissa områden mår tjejer sämre än killar, särskilt när det rör prestationer av olika slag som exempelvis skolan. Vi har sett att tjejer väljer bort fritidsaktiviteter eftersom det blir ytterligare en stressfaktor där de förväntas prestera.

Ska Victoria ge ett råd till föreningsledare eller andra som möter unga är det att lyssna in deras behov, önskningar och förutsättningar. Kanske är det också bra som ledare, menar hon, att ha lite kunskap om unga för att kunna agera utifrån det. Det finns många ideella organisationer som kan ge råd, både till unga och vuxna i deras närhet.

Genusfrågor

Victoria var sakkunnig i jämställdhetsfrågor på länsstyrelsen i Blekinge innan hon började på MUCF. Dessförinnan disputerade hon i genuspedagogiskt arbete. Hennes bok Genus är ett verktyg för lärare som vill jobba mer genusmedvetet i skolan.

– Jag är uppvuxen i en politiskt engagerad familj. Mamma och pappa pratade tidigt med mig om orättvisor och vad man kan göra åt dem. Det grundlade mitt intresse för mänskliga rättigheter, jämställdhet, politik och samhällsfrågor. Det var mycket diskussioner hemma och det har jag fört vidare i min dotters uppväxt.

Att Victoria blev gymnasielärare i filosofi och religion var en slump. Hon pluggade filosofi, religion och historia och undervisade i tre år, sedan ville hon forska. Hon är nöjd med att ha fyllt 50, tycker att ålder är ett tecken på visdom och levnadshistoria. Och en trygghet.

– Det är när man har en ryggsäck av erfarenhet som man kan se framåt och förstå det som händer.

Stor kartläggning

Nu ingår Victoria i en arbetsgrupp där 26 myndigheter undersöker tonåringars psykiska hälsa genom att kartlägga vilka faktorer som gör att unga mår bra, och inte mår bra.

– Vi tittar på unga ur många olika perspektiv, nationella minoriteter, etniskt, socioekonomiskt, hbtq och olika funktionsnedsättningar. Studien ska vara klar hösten 2023.

Victoria tror och har hopp om att unga kommer att må bättre på sikt. Att stressen i skolan minskar tror hon själv är en viktig faktor. Men hon menar ändå att det är positivt för ungas psykiska hälsa att komma tillbaka till skolan eller arbetet igen, efter två år av pandemi. Att få tillbaka vardagliga rutiner och återigen kunna träffas kan betyda mycket.

Stickning är meditation

Under tiden Victoria svarat på frågor har hon stickat. Hon älskar det, och har alltid en stickning på gång, just nu en mörkbrun kofta till sig själv. Annars blir det tröjor och raggsockor till familjen.

– Att sticka är som meditation för mig och ett sätt att använda andra hjärnhalvan. Min mormor lärde mig att sticka när jag var nio år, och i tonåren gav hon mig ett garnkit med beskrivning till en tröja i julklapp. Hon såg min talang och ville uppmuntra mig.

Victoria Carlsson Wahlgren

Ålder: 50
Familj: Man, en dotter, 20 år och katterna Sammi och Saffi.
Bor: Hus på Hasslö i Blekinge skärgård.
Fritid: Ute i skogen, tränar på gym.
Senast lästa bok: Man kan fly en galning men inte gömma sig för ett samhälle: 10 år efter Utøya. Läser mycket på jobbet, så jag lyssnar på böcker när jag är ute och går eller kör bil.
Drivkraft: Nyfikenhet. Nästa stickprojekt: Något i det garn jag köper när jag ska till Skottland senare i vår.

Här finns stöd och kunskap

• Bris – bris.se
• Mind – mind.se
• Röda Korsets Jourhavande kompis för unga – rkuf.se
• Vara nere – varanere.se
• Tilia – teamtilia.se
• Ungas jourer – ungasjourer.se

Webbutbildning för ledare

Ledare som lyssnar är en webbaserad utbildning i fyra delar om psykisk hälsa
för den som leder barn och unga på fritiden. Finns på Folkhälsomyndigheten.MUCF och målet för ungdomspolitiken

Målet för den svenska ungdomspolitiken är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har i uppdrag av regeringen att följa upp detta ungdomspolitiska mål, bland annat genom att se hur ungas levnadsvillkor utvecklas.

Ur Cirkeln nr 1 2022.