Möt Ida Östensson
”Prata aldrig om samhällsproblem utan att föreslå lösningar.” Det är Ida Östenssons grundhållning i allt hon gör. I rörelsen fatta.nu har hon länge kämpat för en samtyckesparagraf i sexualbrottslagen. Nu är målet nära. Nästa mål är att befria mannen. ”Mäns känslomässiga isolering är ett av våra största samhällsproblem”, säger hon. (Ur Cirkeln nr 3 2017)
Namn: Ida Östensson
Ålder: 32
Bor: Lägenhet på Södermalm i Stockholm.
Familj: Sambo och bonusdotter på 15 år och snart katt (kanske).
Gör: Arbetar på stiftelsen Make Equal.
Förebilder: Ofta personer som finns nära mig. I dag är det min supermodiga kollega Kristina Wicksell, Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt som har betytt allt i arbetet med samtyckeslagstiftning, författaren Katarina Wennstam som är svinbra på att flytta perspektiven i debatten.
Läser: Skulle läst massor i sommar, men vad hände? Har börjat med Blonde av Joyce Carol Oates. Den vann min omröstning på Facebook om vad jag skulle läsa i sommar.
Lyssnar på: Mycket pod. Just nu Penntricket med Cissi Wallin och Natashja Blomberg. Grymt bra.
Ida Östensson tar emot i stiftelsen Make Equals lokaler på Södermalm i Stockholm. Sjunker ner i den gröna soffan och genast plingar telefonen. Det är bonusdottern, 15 år, som på Facetime visar upp en kattunge som ”är jättesöt” och som ”absolut” skulle trivas hemma i tvårumslägenheten.
– Jag lovar inget nu… men kanske. Den ser ju gullig ut.
En kort och högljudd diskussion utbryter innan Ida förklarar att hon är upptagen.
– Du ser, suckar hon, jag är så spontan. Vad sa jag egentligen… Sa jag ja till katten?
Det är första dagen efter semestern och enligt Idas Facebookuppdatering har sommaren varit hennes bästa hittills, med långa lata dagar i det hyrda huset på en ö i Mälaren, delat mellan elva vuxna och fyra barn.
– Jag har gjort ingenting, och det kan tydligen vara bra när man gör väldigt mycket annars, säger hon med en gnutta förvåning i rösten.
Förändrat folkets syn
Mest känd är Ida Östensson för fatta.nu, som började som en kampanj inom stiftelsen Make Equal men som i dag vuxit till en egen organisation. Fatta har sedan starten 2013 kämpat för en samtyckesparagraf i sexualbrottslagen. Lite förenklat innebär det att ”ett nej är ett nej” byts ut till ”allt annat än ett ja är ett nej”. Helt enkelt att samtycke krävs av alla inblandade. Nu i höst väntas regeringen lämna en proposition till riksdagen i frågan och bedömningen är att förslaget ska gå igenom.
– Vi har faktiskt lyckats förändra svenska folkets syn på var ansvaret ska ligga vid sexuellt våld. Att sex ska bygga på frivillighet är ju egentligen inget konstigt, säger hon.
Göra jämlikhet
Ida Östensson startade 2010 stiftelsen Make Equal – eller ”gör jämlik” i direkt översättning. Målet är enligt webbplatsen ”ett samhälle där alla slipper diskriminering och kan nå sin fulla potential”. Under Make Equals paraply finns en lång rad projekt. Några exempel utöver fatta.nu:
- Killmiddag – ett koncept för samtal om manlighetens utmaningar.
- Flickaplattformen – om flickors rättigheter.
- Make Equal Music – för en jämställd musikbransch.
- Skärpning – mot hot och hat på internet och för ett inkluderande nätklimat.
– Gemensamma nämnaren för allt vi gör är jämlikhet och lösningsfokus. Det ska vara hands on. I alla projekt utvecklar vi metoder som kan användas i praktiken, av fritidsledare, poliser, byggnadsarbetare…
Ett steg närmare Maradona
Hela Ida Östensson utstrålar energi och engagemang. Varifrån kommer drivet att förändra? Kanske föddes det i början av nittiotalet hemma i det lilla samhället Holmsund utanför Umeå. Redan i mellanstadiet kände Ida att hon inte riktigt passade in. Normerna skavde, skulle man väl säga i dag.
– Jag har alltid känt en dubbelhet, velat passa in, men också haft en rebellisk sida som vägrat anpassa sig. En lärare kallade mig för kameleonten och en annan för polisen.
Killarnas fotboll lockande mer än tjejernas gymnastik. Och hon var duktig. Hade drömmar om fotbollskarriär. En sommar i mellanstadiet fick hon reda på att hon skulle byta lag.
– Det lät bra, ett steg närmare Maradona, tänkte jag.
Så blev det nu inte. Det visade sig nämligen att hon skulle spela i det nystartade tjejlaget.
– Jag blev arg och provocerad. Jag spelade ju med mina kompisar och det enda som skilde oss åt var att jag hade ett annat könsorgan. Nu skulle jag tvingas in i ett nybörjarlag. I min hjärna gick det inte ihop.
Väckt av Fittstim
Det blev adjö till fotbollen. Kvar fanns känslan av att vara utanför, inte riktigt som andra. Och vid den här tiden fanns begrepp som feminism och jämlikhet inte på Idas karta. Uppvaknandet kom när brorsans flickvän gav henne böckerna Fittstim och Under det rosa täcket, två feministklassiker från nittiotalet.
– Herregud, det är inte mig det är fel på, det är världen, minns jag att jag tänkte.
Det blev början till hennes samhällsengagemang. Först på Ungdomens hus i Umeå där hon startade en framgångsrik skateboardsatsning för tjejer. Enligt omgivningen var det ”helt omöjligt”, eftersom ”tjejer inte vill åka skateboard”.
– Där lärde jag mig att förändring är möjligt, och att det inte finns något som heter ”tjejer vill inte” eller ”gamla vågar inte”. Allt hänger på att ta bort de hinder, ofta dolda, som gör att vissa inte känner sig välkomna.
Män känslomässigt instängda
I Sverige finns en klyfta mellan dem som debatterar och dem som jobbar på fältet. Den klyftan vill Make Equal överbrygga.
– I grunden är jag själv praktiker. Har knappt pluggat på universitet, men aldrig varit rädd för att testa nya idéer och lärt mig en massa genom det.
Nästa stora satsning handlar om män. Två av tio män har ingen nära vän. Sju av tio självmord begås av män. Män både utövar och blir utsatta för majoriteten av allt våld. Ida menar att den trånga mans- normen är en av vår tids stora utmaningar. I mäns frustration och vilsenhet finns roten till mycket ont.
– Vi kvinnor har jobbat jättelänge för att slå oss fria. De flesta män är fortfarande känslomässigt instängda. Jag vill få fler att inse att de har allt att vinna på att liera sig med feministerna.
Formerna är inte riktigt klara men redan nu förs samtal med Studiefrämjandet om att göra något tillsammans, för att nå ut till fler. I tanken återvänder Ida till böckerna Fittstim och Under det rosa täcket. Hon vill göra något liknande. Rakt på sak, utan att väja för det outtalade och tabubelagda.
– Bara det att massor av femtonåriga killar har porrimpotens och måste äta Viagra, vem pratar om det?
Rädsla blev ilska
Möjligen är Idas tankar om manlighetens instängdhet ett uttryck för hennes egen historia.
– I många år omvandlade jag min rädsla till ilska. Jag kunde helt enkelt inte vara rädd. Det är väl ett patriarkalt drag hos mig, för just så gör många män. Men det är destruktivt och håller inte i längden.
Det var först på en ledarskapskurs för några år sedan som polletten trillade ner och Ida började utforska sina egna rädslor. Med det inte sagt att de ska få ta överhand och styra ens liv.
– Jag är rädd för nazisterna, som nu senast i Almedalen. Men den rädslan kommer inte att stoppa mig. Jag kommer protestera ändå.
IDA ÖSTENSSON OM...
Normer: Bra att bryta, även om det både finns bra och dåliga normer.
Separatism: Bra metod.
Folkbildning: Livsviktigt.
Facebook: Opinionsbildning.
Partipolitik: Inget för mig. Utanför kan jag påverka alla partier. Har sagt att jag ska bli statsminister vid 65, men maktspelet i partierna har jag svårt för.