• Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Hållbar utveckling – vad är det för dig?

I år fyller hållbar utveckling 30 år. Utan tvekan ett succébegrepp som du hittar i tal och skrift världen över. Detta trots att – eller kanske tack vare – det är både luddigt och svårdefinierat. För vad menas egentligen med ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling? (Ur Cirkeln nr 2 2017)

Först tre citat om hållbar utveckling:

  1. ”Vi eftersträvar ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle där näringsliv, medborgare och stat samarbetar och har ett gemensamt mål.”
  2. ”Hållbarhet genomsyrar vår samhällssyn och inkluderas i all verksamhet.”
  3. ”Hållbar utveckling innebär att hushålla med våra gemensamma resurser, nu och i framtiden.”

Kan du gissa varifrån citaten kommer? Ett är hämtat från Studiefrämjandets strategiska mål, ett från Västerås Stads webbplats och ett från Sverigedemokraterna i Västra Götaland (svaret finns i slutet av artikeln).

De allra flesta gillar hållbar utveckling. Begreppet dyker upp både här och där. Snart sagt varje företag, organisation och kommun ska uttala sig om hållbar utveckling, ofta som något positivt och eftersträvansvärt. En som går mot strömmen är debattören Alexander Bard. ”Jag hatar det ordet”, säger han om hållbarhet i tidningen Resumé. Han menar att det används så ofta att det mist all sin betydelse. ”Det är som att tro på snällhet”, säger han.

Drastiska formuleringar, men han är inte ensam om att påpeka vagheten i begreppet. Den som botaniserar bland artiklar och rapporter om hållbar utveckling upptäcker att nästan alla inleds med konstaterandet att begreppet har skiftande innebörd.

Föddes 1987

Ett sätt börja bena i begreppet hållbar utveckling är att gå till ursprunget. Det var den så kallade Brundtlandkommissionen, ledd av Norges förre statsminister Gro Harlem Brundtland, som 1987 i rapporten Vår gemensamma framtid för första gången myntade begreppet hållbar utveckling. Definitionen är välkänd. Med hållbar utveckling menas ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Få kan förneka begreppets framgång. Hur många uttalanden från internationella kommissioner överlever i tre decennier? Brundtlandrapporten blev också ett centralt dokument vid den stora miljökonferensen i Rio de Janeiro 1992. Konferensen innebar ett globalt uppsving för hållbarhetsfrågorna och följdes av lokalt Agenda 21-arbete i många länder. FN:s Milleniemål och nu senast, FN:s Globala mål för hållbar utveckling (se ruta till höger), visar att begreppet behållit sin aktualitet. Cirka 90 miljoner träffar på google på det engelska ”sustainable development” säger också en del.

Tillgång eller brist?

Den som läser om hållbar utveckling kan ana en skiljelinje mellan två perspektiv, nämligen att betrakta vagheten i begreppet som en tillgång eller en brist. En del framhåller att otydligheten bidrar till att hålla diskussionen levande, just för att det öppnar upp för olika perspektiv och tolkningar. Göteborgsprofessorn Sören Olsson kallar det ett ”orienterande begrepp” – som förändrar innebörd i takt med att samhället förändras. Vagheten i hållbar utveckling är heller inte unik. Vad menas egentligen med ”alla människors lika värde”, ”demokrati” och ”mångkulturellt samhälle”? Sannolikt lite olika, beroende på var, i vilken tid och vem du frågar.

Andra, likt Alexander Bard, menar att begreppets vaghet är en brist. Om alla lovordar hållbar utveckling och kan stoppa ner lite vad som helst i ”hållbarhetskorgen” – vad är det då för vits att använda det? Frågan är berättigad, och kanske en uppmaning till alla som lättvindigt pratar om hållbarhet, att försöka förklara innebörden och bli mer konkreta.

Tre dimensioner

Ett sätt att få lite klarhet i hållbarhetsfrågan gjordes från start, i Brundtlandkommissionen, genom att tala om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Numera är det tre vedertagna dimensioner av hållbar utveckling.

  • Den ekologiska dimensionen är den som människor i allmänhet förknippar med hållbar utveckling. Många tänker direkt på miljöfrågor.

Den ekologiska dimensionen handlar om jordens ekosystem och dess bärförmåga, det vill säga naturens förmåga att återhämta sig från de ingrepp som vi människor gör. Det gäller allt från föroreningar och klimatförändringar till grundvattennivåer och biologisk mångfald. Ytterst få förnekar miljöproblemens realitet, däremot finns skilda uppfattningar om omfattning och konsekvenser. Massor av forskning görs på området.

Ett sätt att definiera miljöproblemen har gjorts i ett forskningsprojekt vid Stockholm Recilience Centre. Nio miljöproblem orsakade av människor beskrivs, och ”planetära gränser” anges, alltså vad jorden klarar av utan allvarliga konsekvenser. Fyra gränser har redan överskridits, varav de två allvarligaste gäller klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.

  • Den sociala dimensionen. Vad är socialt hållbart? Inte heller här råder någon gemensam uppfattning. Professor Sören Olsson lyfter fram två aspekter av social hållbarhet.

Den första utgår från ett välfärdsperspektiv och handlar om individens välbefinnande; bostad, utbildning, arbete, vård, omsorg etc. Enkelt uttryckt, att kunna leva ett gott liv och få stöd när svårigheter uppstår.

Den andra aspekten handlar om ett samhälles problemlösningskapacitet, alltså i vilken grad ett samhälle förmår möta förändringar och påfrestningar utan att sluta fungera. Folkbildning och ett livskraftigt civilsamhälle brukar framhållas som sätt att skapa tillit och stärka banden mellan människor, vilket har betydelse för denna aspekt av den sociala hållbarheten.

Flera försök görs att mäta social hållbarhet. De flesta använder olika indikatorer som vägs samman i ett index. Ett av de mer kända är FN:s Human Development Index, som bland annat mäter förväntad livslängd, utbildning och köpkraft i olika länder. Även här finns skilda uppfattningar – om vilka indikatorer som ska ingå och hur de ska mätas.

Den sociala dimensionen av hållbar utveckling har på senare tid fått större aktualitet, möjligen som en följd av segregation och ökade klyftor i samhället. Sociala hållbarhetsplaner börjar nu dyka upp i svenska kommuner. Säters Plan för social hållbarhet från 2016 betonar allas rätt till en bra start i livet, förutsättningar för egen försörjning samt hälsofrämjandet och hållbara miljöer. Vagt formulerade mål visserligen, men ett belägg för den sociala hållbarhetens inträde i den kommunala planeringsprocessen.

  • Den ekonomiska dimensionen av hållbarhet är utan tvekan den snårigaste – och mest kontroversiella. Här handlar det mindre om forskning, och mer om att politiska och ideologiska föreställningar krockar med varandra. Begrepp som ”grön ekonomi” och ”skatteväxling” visar att diskussioner om ekonomisk hållbarhet snabbt tenderar att övergå i dagspolitisk debatt. Inte minst gäller det frågan om behovet av ekonomisk tillväxt – och i vilken utsträckning den kan fortsätta utan att ännu mer tära på jordens resurser. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder just ”läran om hushållning av knappa resurser”, vilket i någon mån sätter fingret på vad den ekonomiska hållbarheten handlar om.

Ord är billiga – handling kostar

Forskare och debattörer må ha olika uppfattningar om innebörden av hållbar utveckling. Ett annat spänningsfält går mellan teoretiker och praktiker. För utanför konferensanläggningarna pågår över hela världen konkret utvecklingsarbete för ökad hållbarhet – i olika former och sammanhang. Kanske är det här som begreppet hållbar utveckling får sin verkliga innebörd. I allt från klimatsmarta tips för ekologisk hållbarhet, via studiecirklar för social hållbarhet över till humanitärt arbete för ökad ekonomisk hållbarhet.

Orden har visserligen betydelse, men betyder inte allt. Eller som författaren Wilhelm Moberg uttryckte saken: Ord är billiga – det är handling som kostar.

Om de inledande citaten i artikeln: Det första kommer från Sverigedemokraterna, det andra från Studiefrämjandet och det tredje från Västerås stad.

PELLA THIEL: ETT BEGREPP MED BRISTER

– Begreppet hållbar utveckling är problematiskt. Det ger en illusion om att vi kan fortsätta som i dag, bara utvecklingen blir lite mer hållbar. Det säger Pella Thiel, föreläsare, skribent och aktiv i omställningsrörelsen.

Pella Thiels kritik rör i första hand ordet ”utveckling”. Automatiskt kopplas det samman med fortsatt ekonomisk och materiell tillväxt, och just det är problemet.
– Utvecklingsperspektivet utgår från att vi människor ska ta makt över och kontrollera naturen. Miljöproblemen är ett symptom på det synsättet, säger hon.

Inte heller ordet ”hållbar” fungerar bra.
– En bro kan ju vara mer eller mindre hållbar. Hållbarhet känns väldigt statiskt.

Pella Thiel föredrar begreppet ”omställning”.
– Det signalerar en process från ett tillstånd till ett annat. Riktningen på förändringen är det intressanta.

Att hålla på och dissekera begrepp kanske kan verka över-kurs, men Pella Thiel menar att orden har betydelse.
– Det är viktigt att ifrågasätta de antaganden som finns bakom ett begrepp som hållbar utveckling.

Omställningstanken tvingar oss överge den bekväma men, som Pella Thiel menar, falska tron att vi kan fortsätta som förut. I stället behöver vi fundamentalt förändra vårt sätt att se på människans plats på jorden.
– Vi kan inte längre låtsas som att vi kan få allt vi vill. Att säga till människor att de ska cykla och panta flaskor är väl bra, men lite naivt. Vi lever alla i ett system som bygger på systematisk förstörelse av naturen.

Omställningsrörelsens civilisationskritiska tänkande behövs och vinner terräng, menar Pella Thiel. Och det är när samtalen närmar sig de existentiella frågorna som det blir verkligt intressant.
– Nutidsmänniskans tro på ständig materiell tillväxt har gjort oss både rädda och villrådiga för vad som ska komma i stället. Att skaffa oss redskap för att möta det nya är en del av omställningsrörelsens arbete i dag, säger hon.

Men att på allvar ifrågasätta grunderna för vårt nuvarande samhällssystem, innebär inte det att vända ryggen åt det vardagliga arbetet för bättre miljö?
– Absolut inte!  Vi måste arbeta politiskt och påverka makten. Men det långsiktiga lokala folkbildningsarbetet är kanske ännu viktigare.

Pella Thiel är ordförande i Omställningsnätverket, den svenska delen av Transicion network. Det är en gräsrotsrörelse som jobbar för att göra samhället mer hälsosamt för människa och natur (www.omstallning.net). Hon är även aktiv i Naturskyddsföreningen och har varit med och arrangerat Framtidsveckan i Värmdö, där hon bor.

HÅLLBAR UTVECKLING – VAD TÄNKER DU PÅ DÅ?

Cirkeln frågade tre ombud på Studiefrämjandets förbundsstämma 3-4 juni 2017.

Gourmand och miljökämpe – inte så enkelt

Namn: Zabina Lundstedt, 28, Hägersten.
Gör: Organisationsutvecklare på Sportfiskarna.

Jag bor med en miljövetare och jobbar med bland annat miljöfrågor på Sportfiskarna, därför har jag hållbar utveckling omkring mig hela tiden. För mig handlar det om att tänka till, vad en köper och hur en lever. Mindre slit och släng. Det kommer nog inte gå så bra för mänskligheten om vi inte tänker mer hållbart.

Jag är en livsnjutare som gillar gott och snyggt. Det är inte alltid enkelt att vara gourmand och miljökämpe. Fast å andra sidan, mycket som är gott och snyggt är ju också hållbart.

Ångest och hopp

Namn: Nina Aldén, 30, Stockholm.
Gör: Aktiv i 4H och studerar miljö och utveckling.

Mina tankar är en blandning av ångest och hopp. I dagsläget har vi en galen konsumtion, och det kommer inte att hålla i längden. Att alla använder hållbar utveckling kan leda till en viss urvattning av begreppet. Jag vet ju vad jag menar med det, men någon annan kanske menar något helt annat. Därför är det bra om vi diskuterar innebörden.

I grunden är jag hoppfull. Jag ser bevis för att så mycket bra händer nu. 2015 var ett viktigt år med Parisavtalet och FN:s Globala mål. Nu när Trump lämnar Parisavtalet är han ganska ensam. Andra säger ”vi tar på oss ansvaret”. Det visar att världen börjar få ett omställt synsätt.

Mikrokursändringar i vardagen

Namn: Fredrik Lundström, 47, Västervik.
Gör: Aktiv i Sverok och Västerviks Brädspelsförening. Upphandlare i offentlig sektor.

Hur jag tänker om hållbar utveckling, hjälp vilken svår fråga! För mig är det något slags samlingsbegrepp för att göra långsiktiga medvetna val, både för mig som individ och i hela samhället. Att hushålla med de resurser vi har.

Jag tänker också att det handlar om hur vi människor är mot varandra. I mitt eget föreningsengagemang vill jag att ungdomar och nya medlemmar ska kunna ta plats och ställa vilka frågor som helst. Det blir lätt stora ord när man pratar om hållbar utveckling. Men det går att göra små hållbara mikrokursändringar i vardagen, både för miljön och för de människor du har omkring dig.

17 GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Världens ledare har i FN förbundit sig till 17 Globala mål för hållbar utveckling som ska uppnås till 2030.

De 17 globala målen är:

Ingen fattigdom • Ingen hunger • Hälsa och välbefinnande • God utbildning för alla • Jämställdhet • Rent vatten och sanitet • Hållbar energi för alla • Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt • Hållbar industri, innovationer och infrastruktur • Minskad ojämlikhet • Hållbara städer och samhällen • Hållbar produktion och konsumtion • Bekämpa klimatförändringen • Hav och marina resurser • Ekosystem och biologisk mångfald • Fredliga och inkluderande samhällen • Genomförande av globalt partnerskap.

Läs mer på www.globalamalen.se.

Ekologiskt, socialt och ekonomiskt – på två sätt

Det finns åtminstone två sätt att beskriva hur den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten hänger samman. Det ena görs i form av tre cirklar där de tre dimensionerna ges lika stor betydelse. Målet är att ytan där de överlappar varandra ska vidgas. I den andra modellen, pyramiden, är den ekologiska hållbarheten fundamentet. Om inte den fungerar rycks förutsättningarna undan för att uppnå social och ekonomisk hållbarhet.

Ur Cirkeln nr 2 2017.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 31 augusti 2020