Det händer med händerna
För inte länge sedan sågs hantverk som lite förlegat. Nu kan man verkligen tala om en renässans. Broderi, smide, slöjd, keramik... här blandas uråldriga tekniker med moderna uttryck. Cirkeln har pratat med några hantverkare, med stor kärlek till skapandet och till sina material. Flera av dem brinner dessutom för att få fler att upptäcka vad som händer, när händerna får härja fritt. (Ur Cirkeln nr 3 2020)
Silver - en del av mitt liv
SILVERSMIDE: Sivert ”John Zilwer” Sjölund, 63, Västerås
Varifrån kommer ditt snygga artistnamn?
Mina båda förnamn är John Sivert och av en slump började flera kursdeltagare, oberoende av varandra, kalla mig för John Silver i stället. Så jag anammade det! Och så är det mycket snyggare att stava det som John Zilwer.
Vad är tjusningen med silversmide?
Silver är ett väldigt trevligt material att jobba med. Det är blankt, fint och lätt att forma. Dessutom är det mycket billigare än guld.
Varför blev det just smide för dig?
Jag älskar att jobba med händerna och silversmide blev mitt intresse tidigt. Smidet har fortsatt att vara en stor del av mitt liv. Just nu är det mer fokus på att utbilda än att jobba med produktion och försäljning.
Kan alla lära sig att smida?
Med lite hjälp klarar alla att göra åtminstone något föremål. Du ska nog inte starta med designade skålar och brudkronor på en gång. Det är för svårt. Börja i stället med mindre saker som smycken. Den som är nyfiken tycker jag att ska ta mod till sig och gå en kurs. Ta gärna sällskap av en vän eller släkting. Det kan kännas lättare att komma igång då. Kurserna brukar alltid ha god stämning och de flesta deltagarna tycker det är så roligt att man sedan kan utbilda sig vidare. Jag ser fram emot höstens kurser på Studiefrämjandet och att träffa alla nya deltagare.
Lite mer om silver
Silver eller guld?
Priset för silver är cirka 7 500 kronor per kilo. Guld är 70 gånger dyrare, med ett kilopris på över en halv miljon kronor.
Vad är nysilver?
Nysilver har inget med riktigt silver att göra. Silver är en ädelmetall medan nysilver är en legering som oftast består av koppar, zink och nickel. Det är nicklet som ger den silverliknande färgen. Eftersom nysilvret är så likt äkta silver får det ofta agera stand-in för äkta silver i bestick, ljusstakar och andra inredningsföremål.
Dreja – svårare än du tror
KERAMIK: Henny Linn Kjellberg, 45, Uppsala
Varför blev det keramik för dig?
Jag fastnade tidigt för lera. Det är ett av de mest formbara och lättillgängliga materialen som finns. Lera har använts av människan sedan urminnes tider.
Vilka moment ingår i begreppet keramik?
Det kan vara både drejning, kavling, handbyggning, dekoration och glasering.
Du har kurser för barn och unga. Hur är det?
Barn är spontana. De vågar mer och har större skaparlust. Vuxna har oftast högre krav på sig själva. Men många drejar också för att koppla av.
Kan alla lära sig dreja?
Det är bra att ha ett sinne för form, men man kan också välja andra syften för hantverket. Drejning kan handla om konst, men att skapa bruksföremål som koppar, fat och tallrikar är det vanligaste. I mina kurser pratar vi både om konstnärliga idéer och grundläggande teknik.
Förutom att ge kurser är du även konstnär. Berätta!
Jag jobbar med egna utställningar och skulpturer i offentlig miljö. Jag gillar storskaliga verk som anpassas till platsen där verket står.
Vad är roligast med keramik?
De flesta tycker drejning. Det ser lätt ut men kräver mycket övning. Det svåraste är att centrera lerklumpen mitt på drejskivan. Det är också en utmaning att växla mellan kraft och att vara lätt och stadig på handen. Dessutom är drejning en intuitiv process. Det kan faktiskt vara lättare att blunda och känna hur leran ligger på skivan. l
Lite mer om keramik
Legendarisk filmscen
Många minns vi den legendariska scenen från filmen Ghost där Patrick Swayze och Demi Moore drejar kärleksfullt till tonerna av Righteous Brothers låt Unchained Melody.
Olika slags lera
Leran har olika sammansättningar beroende på om du jobbar med drejning eller skapar skulpturer.
26 000 år gammal skulptur
Ett av de äldsta kända föremålen i keramik är Venus från Dolní Věstonice, omkring 26 000 år gammal, som hittats i närheten av Brno i Tjeckien. Drejskivan uppfanns av sumererna omkring 4 000 f. Kr.
Mässing i sand till lajv
SANDGJUTNING: Leo Wilhelmsson, 25, Arvika
Hur fungerar sandgjutning?
Jag använder en ramliknande form som jag fyller med engelsk rödsand. I den gjuter jag mindre föremål – i framför allt mässing. Sanden innehåller oljor och håller formen otroligt bra. Jämför med om du trycker ner din hand i sanden på stranden. Med den här rödsanden blir detaljrikedomen hundra gånger större. Jag använder gasolbrännare för att smälta mässingen. När gjutningen är klar skrapar jag bort det yttersta förkolnade sandlagret. Sedan kan jag återanvända sanden.
Vad är det för saker du gjuter?
Jag är med i föreningen Sparv – Spel i Arvika. Det jag gjuter mest är emblem som används vid våra lajv. Mässingen jag använder blir väldigt snygg ihop med järnföremål.
Hur lärde du dig att gjuta i sand?
Jag är uppväxt med min fars järnsmedja. Där har jag lärt mig grunderna i gjutning. Efter att ha ramlat över en hel del Youtubeklipp om sandgjutning fastnade jag för det. Och eftersom jag är van vid att jobba med varma saker så vågade jag prova. Det är faktiskt ganska lätt.
Vad är det roligaste med gjutning?
Det är att se hur otroligt detaljrikt resultatet blir. Och det är häftigt att veta att det var så här man gjorde förr. Gjutning blev ju stort på 1800-talet i och med den industriella revolutionen.
Kan man gå en kurs?
Jag har inte sett någon kurs i sandgjutning, men jag har funderat på att starta provapå-dagar hemma hos oss i Gunnarskog utanför Arvika. Ett tips är också att själv besöka någon gjutningsindustri. Bjud personalen på lite kaffebröd och visa att du är intresserad. Så gjorde jag och fick jättefin respons.
Lite mer om sandgjutning och lajv
Olika metaller
Det går att sandgjuta i olika metaller, förutom mässing även bland annat brons och silver.
Lajv – levande rollspel
Lajv, även känt som levande rollspel, är improviserad teater där ingen är publik utan alla är med och spelar. I en påhittad verklighet har alla spelare en roll som ska gestaltas så trovärdigt som möjligt. Många lajvföreningar samlas i spelhobbyförbundet Sverok, en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer.
För hungriga gäddor
BETESBYGGNING: Robin Ulm, 32, Norrköping
Hur går det till att bygga ett bete?
Jag fokuserar mest på gummibeten, så kallade jiggar. De har en fiskliknande form, ungefär som en mört. Jag sågar först ut en mall i trä som jag karvar, spacklar och spraylackar. Med den gjuter jag en form i silikon. Formen använder jag för att gjuta själva betena i plastisol. Betena tvättas, målas och får ögon pålimmade. Det är den detaljerade målningen jag är mest känd för. Jag är påhittig och gillar att hitta unika färgsättningar. Betet behöver inte se ut exakt som en fisk.
Vad är det för fiskar man fångar på dina beten?
Det är bara gädda som gäller! Det har fiskats upp tusentals gäddor på mina beten och minst trettio stycken är på mer än tio kilo.
Gör du andra varianter av beten också?
Ja, förutom gummibeten gör jag träbeten. Det är betydligt mer jobb med dem, men de håller livet ut. Här är det fråga om minst tjugo moment. Bland annat ska de lackas sex till åtta gånger.
Hur kom du in på den här banan?
Jag började fiska redan som liten. Samtidigt tycker jag om att nörda in på olika saker och betesbyggandet ramlade jag över på Youtube. Jag ser mig som självlärd och har byggt beten i fem år nu. Det handlar både om att vara konstnärlig och praktisk.
Finns det kurser i ämnet?
Nej, inte vad jag känner till. Men jag är lite sugen på att starta upp några själv. Samtidigt vill jag ju inte bjuda andra på mina hantverkshemligheter.
Lite mer om fiske
Populärt intresse
Fiske är ett av våra allra största fritidsintressen. Cirka två miljoner svenskar fiskar någon gång varje år.
Största gäddan rymde
1986 fångade Fehmi Varli från Södertälje en gädda på 26,57 kilo i Järnafjärden utanför Södertälje. Det är den största dokumenterade gäddan i Sverige, men den slet av linan när den skulle lyftas in i båten. Fångsten godkändes aldrig som svenskt sportfiskerekord. Det officiella svenska rekordet har i stället Fredrik Johansson från Enköping som i Vättern 2016 fångade en gädda på 21,8 kilo!
Det finaste vi kan ta på oss
SAMISK KOLTSÖMNAD: Lise Tapio Pittja, 54, Jokkmokk
Vad är en kolt?
Kolten är den traditionella samiska dräkten. Det är det finaste vi samer kan ta på oss.
Finns det flera olika koltar?
Ja, massor! Varje samiskt område har sina egna varianter. De största områdena i Sverige är de sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska. Men varje enskild by kan också ha sin egen kolt. Genom olika markörer på kolten kan man se vilket område man kommer ifrån, vilken släkt man tillhör, om man är gift och så vidare.
Hur går hantverket till?
Först handlar det om att skaffa material. Man kan exempelvis vara med vid renslakten för att skaffa skinn. Därefter ska skinnet avhåras och skrapas innan man kan börja sy. Man använder ofta skinnet på renens ben – bällingarna. Skinn och päls har historiskt varit materialen som använts i en kolt, innan tyget kom. Våra finkoltar består av engelskt kläde. Det finns också partykoltar som många ungdomar använder. De är gjorda av olika material, beroende på vad som är modernt i världen just då.
Vad består kolten mer av?
Det finns mängder av tillbehör. Det kan exempelvis vara barmkläden, mössor, skor, förklädesband, oväderskragar, schalar och bällingskor. Det är tradition att använda silver i bälten, broscher och spännen. Men tidigare har det också använts horn eller rot.
Hur länge har du hållit på?
Hela livet! Jag har rest och hållit kurser i tjugo år, både i Sverige och Norge. Eftersom koltar är något typiskt för samer är det bara samer som går mina kurser. I regel syr man bara till sig själv. Det finns flera olika tekniker och har man väl tränat ordentligt är det inte så svårt.
Vad är tjusningen?
Kolten står för en stor del av våra samiska rötter. Att tillverka en kolt är en kunskap som många tappat genom åren. Här ser jag en viktig uppgift att fylla.
Lite mer om samer
Urfolk och nationell minoritet
Samerna är ett urfolk och en av Sveriges fem nationella minoriteter. Det finns 20 000-40 000 samer i Sverige. Samernas traditionella bosättningsområden i Norge, Sverige, Finland och Ryssland kallas Sápmi. 6 februari är samernas nationaldag.
Kändissamer
Att musikerna Jon Henrik Fjällgren, Sofia Jannok och ”den rockande samen” Sven-Gösta Jonsson är samer, det visste du kanske? Men att ishockeyspelaren Börje Salming är same kanske inte alla känner till.
Lite mer om hantverk
Är du betuttad i krukor?
Bakom Instagramkontot Betuttad Kruka finns Sofia Fredricks Sprung. Hon tillverkar krukor och vaser av återbruksmaterial och sätter bröst på dem. Storlek och form varierar för varje kruka, precis som våra bröst.
Vad är fult och vad är snyggt?
Ja, vem har egentligen makten att definiera god smak? Designgruppen Fuldesign vill frigöra sig från det perfekta och det tråkigt snygga. Man pysslar bland annat med ”fula” broderier, kramgoa kuddvapen och fulkalendrar. Kolla in www.fuldesign.se.
Känner du till husmorsgraffiti?
I Norrköping finns projektet Husmorsgraffiti – ett nätverk med kvinnor från olika länder. De använder second hand-virkverk för att göra gatukonst. Konsten ska vara lätt att sätta upp och lätt att ta ned.
– Husmorsgraffiti handlar om att våga och att ge fler en röst i det offentliga rummet. Och så får man busa lite och göra saker man egentligen inte får, säger Anneli Lindberg som är konstnärlig ledare för projektet.
Husmorsgraffiti är en del av den större rörelsen gerillaslöjd.
Vad skiljer konst, konsthantverk, hantverk och hemslöjd?
Konsthantverk är bruks- eller prydnadsföremål som är konstnärligt utformade. Det behöver ju inte allt hantverk vara. Den största skillnaden mellan konsthantverk och hemslöjd/handarbete är att det första förutsätter en konstnärlig formgivning. Någon exakt gräns för vad som räknas till konst finns inte. (Källa: Wikipedia)
Tre kreativa hantverk
Blomsterbindning
Blomsterbindning handlar om att förstå vilka växter som passar ihop och hur man skapar en vacker helhet. Blomstervärlden rymmer många dimensioner. Det gäller allt ifrån materialval och estetik till olika tekniker.
Broderi
Broderi är ett väldigt gammalt hantverk där man använder sig av garn eller tråd för att sy dekor på tyg. Förr var det exempelvis vanligt att brodera in sina initialer på dukar, kuddar, lakan och gardiner. En av de vanligaste teknikerna är att sy korsstygn.
Origami
Detta är konsten att vika papper till tredimensionella objekt. Namnet kommer från de japanska orden oru (vika) och kami (papper). Vanligtvis utgår man från ett kvadratiskt ark som är färgat eller mönstrat, på ena eller båda sidorna.