Dela

Samåkning i Skattungbyn

Fyll bilen och dra till Orsa

I många bilar på våra vägar sitter bara en person. Inte så smart. I Skattungbyn i Dalarna kan man nu via en app samordna sina resor, de flesta går till tätorten Orsa 16 kilometer bort.

– Har man en plats över i bilen så ska man fylla den, säger Kåre Olsson i byutvecklingsföreningen.

I Skattungbyn i Dalakom munen Orsa pågår ett projekt med målet att resa mer kollektivt i glesbygden. Genom en speciell app samordnas resor – både med privata bilar och med offentliga transporter. Den som vill åka någonstans, eller den som har plats för andra i sin egen bil, anger det i appen. Du skriver in när du ska åka, platsen du åker ifrån, vart resan går och hur många platser som finns lediga i bilen. Utöver de privata resorna ger Dalatrafik möjlighet att boka in sig i deras sjuktransportbilar när de går tomma efter att de kört hem patienter.

– Kollektivtrafiken här på landsbygden kan aldrig ge oss det utbud vi behöver. Vi kände oss tvungna att hitta en samverkan och en egen lösning. Har man plats över i bilen så ska man fylla den, säger Kåre Olsson från Skattungbyns byutvecklingsförening.

På försök

Projektet med att dela resor är fortfarande i försöksstadiet och har varit igång i ett och ett halvt år inklusive utvecklingstid. Det är ett samarbete mellan Dalatrafik, Svenska miljöinstitutet, Skattungbyns byutvecklingsförening och företaget Freelway.

– I tätorter är privat åkande ett komplement till kollektivtrafik. Här på landsbygden är det tvärtom. Det handlar om att vara effektiv, prioritera det vi vill ha och gemensamt tillgodose behoven, säger Kåre.

Kostnaden för en resa varierar och görs upp genom direktkontakt mellan de som åker tillsammans. Eventuell upphämtning på vägen görs upp på samma sätt. För resor med Dalatrafik gäller ordinarie taxa för kollektivtrafik.

– Här har vi genial och modern kommunikationsteknik som vi gemensamt kan använda. Men viktigt att understryka är att det inte är någon slags taxiverksamhet, säger Kåre.

Satsningen i Skattungbyn är ett av många exempel inom området resor och transport i delningsekonomins anda. Bilpooler och cykelpooler är andra. Svenska miljöinstitutet visar i en undersökning att en bil som delas via taxi eller bilpool kan ersätta mellan 4 och 13 bilar.

Nått vägens ände

Kåre Olsson har varit engagerad inom landsbygdsutveckling i många år – något som han menar står i kontrast mot kommersiella företag där konkurrens och pengar är den största drivkraften.

– Den kommersiella utvecklingslinjen har nått vägens ände. För mig är verksamheten målet – inte pengarna.

I Skattungbyn bor cirka 300 personer och ett trettiotal hann utnyttja appen innan pandemin kom och reseprojektet tillfälligt lades på is. Målet är att dra igång igen så snart situationen i samhället har återgått till det normala.

– Jag tycker det är intressant att varje gång något kärvar så uppstår nya ideella rörelser. Jag tror vi genomgår en stor samhällsförändring nu. Jag tror också på att utveckla den gamla folkrörelsemetodiken med stor lokal samverkan. Det känns helt rätt i tiden, säger Kåre Olsson.

KÅRE OLSSON, 76 bor i Orsa och är aktiv i Skattungbyns byutvecklingsförening.

Fritidsbanken i Uppsala

Låna fritidsprylar som andra skänkt

På Fritidsbanken i Uppsala kan du låna skidor, skridskor och massor av andra prylar. Idén är att göra det enkelt och billigt att testa nya fritidsaktiviteter. Fritidsbankerna sprider sig nu över landet.

I stadsdelen Gottsunda i Uppsala driver Studiefrämjandet föreningshuset Kontakten. En del av verksamheten i huset är Fritidsbanken. Det hela fungerar som ett bibliotek dit människor kan skänka fritidsutrustning och där andra kan låna saker gratis. Mest populärt är skridskor, skidor, cyklar, bollar, klubbor och skor.

– Du får låna utrustning i upp till två veckor. Det behövs inget lånekort och vi kollar inte ens legitimation. Det räcker med ett mobilnummer. Ändå är det väldigt få saker som försvinner. Våra kunder är ärliga, berättar Gunhild Hansen på Studiefrämjandet som ansvarar för Fritidsbanken.

Miljö- och ekonomismart

Konceptet Fritidsbanken startade för att hjälpa barn och familjer som inte har råd med egen fritidsutrustning. Nu handlar snacket lika mycket om miljön och fördelarna med återvinning.

– Det känns som om Agenda 2030 med FN:s globala mål för hållbar utveckling har slagit igenom i vardagen, säger Gunhild.

Hon berättar att det också händer något i personen som skänker när de får berätta om sin pryls historia.

– Det är härligt att se. Samtidigt blir andra överlyckliga av att kunna låna, till exempel ett par skidor över sportlovet. Vi kan vara helt avgörande för de barn som annars inte har råd att idrotta och ha fritidsintressen.

Inarbetat koncept

Trots coronapandemin har donationerna och antalet lån blivit ännu fler det senaste året. Öppettiderna har ökat till fyra kvällar i veckan.

– Konceptet har blivit inarbetat och vi har annonserat mer i sociala medier. Framför allt väcker vi goodwill hos människor. Folk gillar Fritidsbanken helt enkelt, säger Gunhild.

Fritidsbanken är också en del av Studiefrämjandets arbetsmarknadsprojekt IKE. Det är finansierat av Uppsala kommun och stödjer personer mellan 18 och 30 år som står långt från arbetsmarknaden. På Fritidsbanken får de möjlighet att arbetsträna.

– De lär sig förstå hur arbetslivet fungerar. Våra kunder är väldigt trevliga, vilket gör det lätt och kul att jobba här, säger Gunhild. 


Över hela landet

Gottsundas Fritidsbank har funnits i drygt tre år och är en av 103 fritidsbanker i landet. Själva varumärket ägs av den ideella föreningen Fritidsbanken Sverige. Åtta av nio fritidsbanker drivs med en kommun som huvudman och årligen lånas det ut cirka 250 000 artiklar.

– Det är en stor beteendeförändring som pågår i samhället. Vi går mer och mer mot delningsekonomi, även om jag tror det tar lite tid innan det slår igenom brett, säger Gunhild.

GUNHILD HANSEN, 52 är utvecklingschef, projekt och uppdrag, vid Studiefrämjandet i Uppsala.

Nya Kompisbyrån

Gränsöverskridande möten

Kan du tänka dig dela lite av din fritid med en person som nyligen kommit till Sverige? Många kan, och just detta är grundtanken med Nya Kompisbyrån.

– Jag tror på det gränsöverskridande mötet. Det är då man får sympati, empati och förståelse för varandra, säger verksamhetschefen Mardin Baban.

Nya Kompisbyrån är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation som jobbar med vad de kallar vardagsintegration. Tanken är att öka gemenskapen mellan nya och etablerade svenskar. Det görs bland annat genom kompismatchningar där man fikar, äter middag eller gör en aktivitet tillsammans.

– Träffarna är otroligt viktiga för många nya svenskar. De har inget socialt nätverk och för många blir det här den första informella träffen med en etablerad svensk. För den som bott i Sverige länge blir detta ett sätt att lära sig om en annan kultur och få förståelse för en annan persons situation. 


Trygga möten

Nya Kompisbyrån finns på runt 15 orter i Sverige. Vem som helst över 18 år kan anmäla sig till aktiviteterna och det är gratis att delta. Föreningen stöttas ekonomiskt av bland annat kommuner, länsstyrelserna och stiftelsen Ax Foundation.

– Målet är att mötet ska kännas tryggt. Vår statistik visar att 60 procent vill träffas igen, berättar Mardin.

Matchningarna görs utefter gemensamma intressen, ålder och geografisk närhet. För det mesta matchas killar med killar och tjejer med tjejer.

– Gemensamma intressen kan vara vilka som helst. Allt ifrån årgångsvin till Manchester United eller svampplockning, säger Mardin med ett leende. 


Digitala kompisar

Från 2014 har Nya Kompisbyrån ordnat fikaträffar och middagar för 38 000 personer. Sedan pandemin kom i mars har de fysiska träffarna tillfälligt pausats och i stället har projektet Digitalkompis blivit populärt. Här kan man bli matchad med vem som helst i landet – från Kiruna till Ystad. Totalt har 4 000 personer tagit en digital fika på det här sättet.

Svenska är språket som pratas på alla träffar. De nya svenskarna har oftast varit här under minst ett år och kan göra sig förstådd på svenska. Men även om språket är viktigt är det främst fokus på relationsskapandet.

– Det är en stor kraft i mötet. 8 av 10 av de nya svenskarna säger att de har fått bättre självförtroende efter träffen. Och 28 procent av dem har fått jobb eller praktik – just genom den etablerade svensken, säger Mardin stolt.

MARDIN BABAN, 36 är verksamhetschef för Nya Kompisbyrån i Stockholm.

Annat vi delar

Låna leksaker

Föreningen Leksaksbiblioteket i Göteborg fungerar på liknande sätt som Fritidsbanken, men här kan du i stället skänka och låna leksaker. Det funkar givetvis med allt ifrån lego och dockor till olika typer av spel. 


Laga cykel i köket

I landet finns ett flertal cykelkök. De är gratis gör-det-själv-verkstäder för dig som behöver laga eller serva din cykel. Cykelköket fungerar även som en återvinningscentral för kasserade och övergivna cyklar och cykeldelar.

Dela på hunden

Appen Rover matchar dig som behöver en hundvakt med dig som vill passa hundar. Det kan både handla om dygnspassning till att ”bara” rasta hunden en kort stund. En bra hjälp för hundägare – och ett tillfälle för alla som saknar hund att få träffa en.

Couchsurfing

Couchsurfing går helt enkelt ut på att du låter en främling bo hos dig en natt eller två. Ofta helt gratis. På sajter som exempelvis Airbnb kan du också fixa boende hos en privatperson – eller en bostad för eget bruk. Här får du betala.

Dela frukt

Konsumentföreningen Äkta vara har startat Fruktförmedlingen. Här kan du söka efter trädgårdar i hela landet där frukt finns att hämta. På så sätt slipper frukten ruttna eller slängas.

Bok om delning

I boken Delad: Min berättelse om tillit, teknik och att hyra ut sin toalett ställer sig författaren Maria Eriksson frågan hur delnings- och gigekonomin kan förändra världen. Hon sa upp sig från sitt jobb för att leva fullt ut i den nya delningsekonomin under ett år.

Läs mer om Studiefrämjandets verksamhet inom samhälle och hållbar utveckling!

Ur Cirkeln nr 4 2020.