Tre om bildning

Viktor Johansson, 27, arbetar med spelkultur och film på Studiefrämjandet i Falun. Robin Larsson, 29, bor i Söderhamn och har fokus på kultur. Nina Christoffersson, 54 från Leksand arbetar med hund- ägarverksamhet och administration. Bildning är en del av deras vardag, ändå är det inte helt enkelt att sätta fingret på innebörden i ordet.

– Min första tanke är den stora skillnaden mellan utbildning och bildning, säger Nina. Hon hänvisar till Ellen Keys berömda citat om att bildning är det som finns kvar när vi glömt vad vi lärt oss.

– Jag gillar det uttrycket. Kunskap kan du stapla på hög i din hjärna, bildning är mer ett förhållningssätt till världen.

Medvetna val

Vad består då detta förhållningssätt av?

– En tanke är att förknippa bildning med människors förmåga att göra medvetna val, säger Viktor.

Nina hakar på och menar att viss kunskap om omvärlden och samhället krävs av en bildad människa, just för att kunna se sig själv i ett större perspektiv.

– Ordet allmänbildad gillar jag. Det har i och för sig mer med kunskap att göra. Men om man kopplar det till bildning så handlar det om att förstå de sociala strukturerna i vårt samhälle.

– Kanske också förmågan att förstå sin egen roll i samtiden, att se sig själv i ett större perspektiv, tillägger Viktor.

– Ja, men också kunna inse att andra kan se saker och ting på ett annorlunda sätt än vad du själv gör, menar Nina.

Motsatsen till elitism

För många är ordet bildning fortfarande förknippat med klassisk kunskap – från grekiska filosofer till de stora författarna och kompositörerna. Något som underförstått placerar den bildade människan i ett överläge gentemot andra. Robin vänder sig mot det resonemanget.

– För mig är bildning snarare motsatsen till elitism. Bildning är något du delar med andra, ett slags gemensamt sökande efter kunskap, säger han.

Just relationernas betydelse för bildningen återkommer ofta i samtalet.

– Det finns också en emotionell bildning, menar Viktor. Att förstå sig på andra människor, och hur de påverkas av ditt agerande, vad du säger och gör.

Då närmar vi oss folkbildningens vardag i studiecirklar och grupper, där just det gemensamma lärandet är en central beståndsdel.

– Cirkeldeltagare söker ofta både kunskap och gemenskap. Det låter kanske svävande, men i en bra cirkel gäller det att få till ett aktivt utbyte mellan deltagarna. Det har också med bildning att göra, säger Viktor.

Erkänna sin okunskap

I den processen har ofta cirkelledaren en nyckelroll.

– Ett typexempel på en cirkel som inte fungerar är när ledaren saknar den där sökande egenskapen, utan har en klar idé om hur något är och ska vara, säger Robin.

Viktor instämmer:

– En bra cirkelledare leder inte en lektion, utan kan kasta upp ett påstående, sedan ducka och vänta in reaktionerna från deltagarna.

Utifrån dessa praktiska erfarenheter enas de tre om att tvärsäkerhet rimmar illa med bildning. Eller som Robin uttrycker det:

– En bildad människa är trygg i att kunna erkänna sin egen okunskap. Att inte vara säker, utan sökande, det är att vara bildad.

Ur Cirkeln nr 4 2019.