Studiecirkelns framtid, möjligheter, utmaningar & hot
Studiecirkeln har en stolt historia, men har den någon framtid? Hur kan studiecirkeln utvecklas i takt med tiden, utan att förlora sina grundidéer? Ingen kan med säkerhet svara på frågorna. Här är några tanketrådar om framtidens studiecirklar.
Studiecirkeln som samhällsförändrande kraft?
Att människor uppskattar och trivs i cirklar är uppenbart. Frågan är om det räcker för studieförbunden. I sin barndom var studiecirkeln en samhällsförändrande kraft, där folkrörelser och studieförbund utmanade traditionella makthierarkier. Hur ser det ut idag? Det är knappast brist på utmaningar för den som tittar sig runt i världen: klimatförändringar, krigshot, växande klyftor och en demokrati på defensiven. Kan och vill studieförbunden, tillsammans med civilsamhället, stärka sin roll som samhällsförändrande kraft? Och i så fall hur? Frågorna kan bara besvaras av dem själva.
Digitalisering – hot och möjligheter
Den digitala revolutionen ställer studiecirkeln inför nya utmaningar – och möjligheter. Både studiecirklar och föreläsningar på distans ökar i omfattning. Fördelarna är uppenbara.
I digitala cirklar kan människor med smala intressen möta likasinnade, trots stora geografiska avstånd. Samtidigt är det fysiska mötet sinnebilden av studiecirkeln. Kan ett Teamsmöte ersätta samspelet mellan deltagarna som möts fysiskt? Frågan diskuteras i den nya rapporten Digitaliserad folkbildning från Folkbildningsrådet. Där framhålls att utvecklingen innebär ”dilemman för folkbildningens ledare när det gäller att å ena sidan vara i takt med tiden, å andra sidan slå vakt om folkbildningstraditionen”.
Vilka deltar inte och varför?
Det är frivilligt att delta i folkbildning, men finns det hinder som i praktiken utestänger vissa från att ta steget in i en studiecirkel? Andelen högutbildade är 53 procent bland studiecirkeldeltagare, jämfört med 40 procent i befolkningen i stort. Det här är knappast något studieförbunden är stolta över, särskilt om man vill minska utbildningsklyftorna.
Det är uppenbart att studiecirkeln som pedagogisk modell passar bra för studieovana personer. Ändå är trenden en allt högre andel högutbildade i studiecirkelverksamheten. Frågan är om och hur den trenden kan brytas.
Folkbildningspolitiken – nu och i framtiden
Vad händer med folkbildningspolitiken framöver? Nuvarande regering har drastiskt sänkt statsbidragen till studieförbunden.
I den nya boken Det krympande rummet menar författarna Jesper Bengtsson och Tuva Söderberg att nedskärningarna inte uppstått i ett tomrum, utan är ett uttryck för en medveten politik att försvaga folkbildningen och det civila samhället. Neddragningarna har dock inte stått oemotsagda, och folkbildningspolitiken diskuteras nu mer än på mycket länge. De minskade anslagen får förstås konsekvenser vad gäller möjligheterna att anordna studiecirklar.
Hur det blir med det offentliga stödet till studieförbund och civilsamhälle i framtiden avgör politikerna – och väljarna.