Statens stöd till studieförbunden - kritiskt läge
Felaktigheter med studietimmar och kostnadsersättningar, krav på granskning, ny folkbildningsutredning och svidande kritik från Riksrevisionen. Mycket har skrivits och sagts på senare år om statsbidraget till studieförbunden. Här är ett snabbspår med de viktigaste händelserna. (Ur Cirkeln nr 3 2022)
1. Om bidragen till studieförbunden
Tio studieförbund får del av statsbidraget, cirka 1 800 miljoner kronor varje år. Folkbildningsrådet fördelar bidraget mellan studieförbunden. Folkbildningsrådet är en förening där studieförbundens och folkhögskolornas intresseorganisationer är medlemmar.
Grunden i bidragsfördelningen mellan studieförbunden är mängden verksamhet varje förbund genomför, där det viktigaste måttet är antal studietimmar i studiecirklar. Eftersom statsbidraget inte ökar, måste det studieförbund som vill ha större andel av ”statsbidragskakan” genomföra fler studietimmar. Många menar att det leder till ett skadligt fokus på kvantitet i stället för på kvalitet i folkbildningsverksamheten.
2. Avslöjanden på Järvaområdet i Stockholm
År 2019 upptäcktes i flera studieförbund, däribland Studiefrämjandet, allvarliga felaktigheter i verksamheten på Järvaområdet. Bland annat hade personer rapporterats utan att de deltagit i studiecirklar. Dessutom hade pengar betalats ut till föreningar och samarbetspartners för studiecirklar som aldrig ägt rum. Det här var inte första gången som oegentligheter avslöjas i studieförbunden.
3. Starka reaktioner – och krav på förbättringar
Det blev mycket debatt efter händelserna på Järvaområdet. Flera ifrågasatte studieförbundens hantering av statsbidraget, om de verkligen hade koll på skattepengarna. Från politiskt håll ifrågasattes även Folkbildningsrådets roll. Vissa menade att det kanske vore bättre om en myndighet fick ansvar för statsbidraget. Utifrån vad som hänt beslutade Riksrevisionen att granska studieförbundens hantering av statsbidraget. Granskningen inleddes 2021.
4. 18 punkts-program från Folkbildningsrådet
Avslöjandena om oegentligheter ledde till att Folkbildningsrådet 2021 presenterade ett 18 punkts-program för att komma till rätta med problemen. Rapporten Kontroll, transparens och kvalitet i studieförbundens verksamhet skickades till regeringen våren 2022. Här redovisar Folkbildningsrådet vad som gjorts utifrån de 18 punkterna. Det handlar bland annat om samkörning av register, visselblåsartjänst och krav på digital närvarrapportering i studiecirklar.
5. Kritik från Riksrevisionen
I september 2022 kom Riksrevisionens rapport Statsbidraget till studieförbunden – kontroll och uppföljning. Granskningen har fokuserat på det som kallas ”kostnadsersättningar”, alltså när studieförbunden betalar ut pengar till samverkanspartner. I bidragsvillkoren står det tydligt att ersättningar ska vara direkt kopplade till den folkbildningsverksamhet som bedrivas.
Riksrevisionen konstaterar att det i en stor del av de fall som granskats saknas underlag som visar vad pengarna använts till. De skriver ”att det finns en överhängande risk att statsbidraget går till annat än folkbildning”. Svidande kritik alltså.
Det är viktigt att ha i minne att Riksrevisionen inte granskat verksamhetens effekter för deltagarna och för samhället i stort. Uppdraget var alltså begränsat – men på de områden där granskning skett är kritiken omfattande.
6. Folkbildningsutredning
I maj i år tillsattes en ny statlig folkbildningsutredning av den förra regeringen. Utredningen leds av Christer Nylander (L), tidigare ordförande i Riksdagens kulturutskott. Utredningen har ett brett uppdrag men ska särskilt fokusera på hur uppföljning och granskning kan säkerställas.
”Folkbildningens fria och frivilliga karaktär ska vägas mot politikens behov av att se till att skattepengar används på rätt sätt”, säger Christer Nylander. Utredningen fortsätter arbetet även efter valet, och ska vara klar i februari 2024.
7. Ny regering – åtgärder för reformering
Den nya regeringen bedömer i sin första budgetproposition ”att folkbildningen är viktig för Sverige” och att syftena med statsbidraget uppfylls. Samtidigt kommenteras Riksrevisionens kritik och regeringen signalerar att det behövs ytterligare åtgärder ”för att reformera stödet till folkbildningen” i avvaktan på resultaten från Folkbildningsutredningen. Vilka dessa åtgärder är specificeras inte närmare.
8. Nytt bidragssystem på gång
Parallellt med den senaste tidens händelser arbetar Folkbildningsrådet med ett nytt system för fördelning av statsbidraget mellan studieförbunden. Många menar att en grundorsak till det som hänt på senare tid är det volymbaserade fördelningssystemet. Det är knappast ett försvar för bristande kontroll och oegentligheter, men kanske en del av förklaringen. Många inom studieförbundsvärlden ser fram emot ett nytt och bättre system för fördelning av statsbidraget.
Frihet kräver ordning och reda
Studiefrämjandets förbundschef Andrea Rodriguez svarar på frågor om Riksrevisionens granskning.
Vad säger du om Riksrevisionens granskning?
– Jag välkomnar den. Den visar att vi i studieförbunden måste skärpa till oss. Framför allt måste vi ha koll på och begränsa de kostnadsersättningar vi betalar ut till olika föreningar. Det ska vara ordning och reda. De skattepengar vi får ska gå till folkbildning och studieförbundens kostnader för verksamheten.
Hur känns det att jobba i ett studieförbund, när ni får så mycket kritik?
– Det känns bra! Befogad kritik måste vi ta till oss. Jag hoppas bara att kritiken inte skymmer det faktum att studieförbunden gör väldigt mycket bra i samhället. Våra mätningar i Studiefrämjandet visar att vi har nöjda deltagare, som ökar sin kunskap och får stort utbyte av verksamheten.
Vad gör ni i Studiefrämjandet för att komma till rätta med problemen?
– År 2020 inledde vi den största genomlysningen någonsin av vår verksamhet. Det ledde fram till något vi kallar Tillitsmodellen. Kortfattat betyder den att vi ska var helt transparenta och öppet redovisa vad vi rapporterar som grund för statsbidrag. Vi måste förstå att den frihet vi har i studieförbunden, och vill fortsätta ha, kräver att vi har ordning och reda på vad vi gör med skattepengarna.
Innebär inte detta färre studietimmar, och mindre del av statsbidraget för Studiefrämjandet?
– Så kan det bli, men knappast om alla studieförbund följer de bidragsvillkor som finns. Vi ser fram emot ett reformerat statsbidragssystem, som bevarar studieförbundens frihet. Jag hoppas på ett system som inte enbart tar hänsyn till volym. Jakten på fler och fler studietimmar urholkar folkbildningens värde och är roten till mycket av det onda som skett på senare år. Vi måste samtidigt alltid vara medvetna om drivkrafterna i varje system, och ständigt utveckla vår granskning. De medel vi anförtros ska vi varje dag förtjäna.