Sju kamratcirklar
Hösten är här. Gör slag i saken, samla några vänner eller kolleger och kör en kamratcirkel. Ett kul sätt att umgås och lära mer. Hittar du ingen att cirkla med, kontakta Studiefrämjandet där du bor. Anrop på Facebook eller lapp på biblioteket kan också funka. Här kommer lite inspiration. (Ur Cirkeln nr 3 2017)
Läsecirkeln – en klassiker
Den mest klassiska av alla kamratcirklar. Varianterna är många, men ofta läser alla i gruppen samma bok, för att sedan träffas och prata om den. Några läsecirklar fördjupar sig och läser allt av en författare. Varför inte bjuda in lokaltidningens bokrecensent till cirkeln, för lite proffsråd i konsten att tycka och tänka om litteratur?
Vad ser du i filmen?
Samma idé som läsecirkeln, men nu om film. Gå på bio tillsammans eller kolla hemma. Sedan är det bara att sätta igång och analysera – handlingen, gestaltningen, budskapet, fotot, musiken, skådespelarna… Garanterat kommer ni tycka och tänka olika om filmen – och just det är meningen.
Smartare med din smartphone
Hör du till de få som kan alla funktioner på din smartphone? Sluta i så fall läsa här. För alla er andra, som gått vilse bland appar och funktioner, kan det vara läge att erövra er smartphone. Bjud in någon som kan, kanske en som är född på denna sida sekelskiftet.
Närmiljöns hemligheter
Visst är det härligt med Thailand och Spanien. Ett klimatsmartare alternativ är att uppleva hemligheterna på hemmaplan. Gå laget runt i cirkelgruppen med ett tema varje gång. Berätta om byggnader, offentlig konst, stadens träd eller naturen runt hörnet. Dela kunskap och minnen med varandra.
Mer vegetariskt
Vegotrenden växer, men för en del kan vegetariskt ändå kännas ovant. Vill du komma igång, ge dig själv och andra draghjälp i en kamratcirkel. Upplägget bestämmer ni själva. Laga en rätt varje gång, lär er mer om okända kryddor och råvaror eller testa mat från alla kontinenter!
Lek med färg
För många är teckning och målning både lockande och ångestframkallande. Inspireras av Bia Svedberg (se sid 10) och starta en målarcirkel. Här gäller det inte att prestera, utan att leka med färg och fantasi!
Vart är världen på väg?
När hade du en bra politisk diskussion senast? Världen är full av obegripliga skeenden. Lite fördjupning bortom de svarta rubrikerna skadar aldrig. Varför inte gemensamt vrida och vända på fakta och argument? Allt kanske inte klarnar, men tillsammans kan ni göra världen lite mer begriplig.
REGLER FÖR STUDIECIRKLAR
Det finns vissa grundregler för studiecirklar. Här kommer de i kort sammanfattning:
- Studiecirkeln och cirkelledaren ska godkännas av Studiefrämjandet.
- Alla deltagare måste vara 13 år eller äldre.
- En studiecirkelträff måste ha minst tre deltagare, inklusive cirkelledaren.
- En studiecirkel måste pågå minst nio studietimmar. En studietimme är 45 minuter.
- Ni måste träffas minst tre gånger.
FRÅGOR & SVAR OM KAMRATCIRKLAR
En kamratcirkel är en liten grupp som träffas kring ett gemensamt intresse. Ni lär och utvecklas tillsammans.
Hur bildar man en cirkelgrupp?
Det ser väldigt olika ut. Ni kan vara ett gäng vänner, grannar eller arbetskamrater.
Hur kommer vi igång?
Be om ett möte med någon på Studiefrämjandet. De kan ge råd om hur ni lägger upp cirkeln och ge stöd, till exempel med material och lokaler.
Behöver vi en plan?
Ja, alla cirklar ska ha en plan. Börja med att prata om hur och vad ni ska göra i cirkeln. Olika idéer kommer fram och vips, så har ni en plan. Skriv ner den, gärna som en enkel punktlista. Känns det svårt kan Studiefrämjandet hjälpa till.
Måste vi ha en cirkelledare?
Ja. Men ledarens roll är upp till er själva. Ofta har ledaren i en kamratcirkel lite extra koll på att allt flyter på bra. Ibland sköter också ledaren kontakterna med Studiefrämjandet.
Måste vi ha ett studiematerial?
Det är inget krav, men ofta används någon form av material. Många kamratcirklar hittar eget material i form av texter på nätet, böcker, bilder etc.
Hur ofta och var ska vi träffas?
En viss regelbundenhet är bra, så att träffarna blir av, men om ni ses två gånger i veckan eller en gång i månaden är upp till er i gruppen. Ni kan träffas hemma hos varandra eller kanske låna lokal av Studiefrämjandet.
Kan man ha cirkelträffar på nätet?
Javisst det går bra. Bra inspiration kan ni få av artikeln ”Låt cirkeln nå molnet” i Cirkeln nr 3. 2015 som ni hittar på www.cirkeln.nu.
CIRKELLISTAN
Cirkellistan är en närvarolista som ska fyllas i (digitalt eller på papper) vid varje cirkelträff. Efter cirkelns slut lämnas listan till Studiefrämjandet. På listan ska alla deltagares namn och personnummer finnas med. Skälet är att staten, som ger bidrag till studieförbunden, vill försäkra sig om att verkliga personer deltar.