Partierna tycker till

Cirkelns fem frågor

1. Vilken är partiets grundinställning till folkbildning och studieförbund?
2. Vilken är studieförbundens viktigaste uppgift i dagens samhälle?
3. Något ni anser studieförbunden borde
   de bli bättre på?
4. Staten anger fyra syften för stödet till studieförbunden – de har frihet att själva ange mål och inriktning på verksamheten. Är det rätt modell för stödet till studieförbunden – Varför? Varför inte?
5. Ska det statliga stödet till studieförbunden höjas?

Frågorna ställdes via mejl till en av de ordinarie ledamöterna för varje parti i riksdagens kulturutskott.

Centerpartiet

1. Centerpartiets grundinställning är att folkbildning och studieförbundsverksamhet är omistligt i vårt samhälle och av stor betydelse för såväl den enskilda deltagaren som för samhället i stort. 
2. Det är att erbjuda ett sätt att bilda sig tillsammans med andra inom områden som man själv är intresserad av. Möjligheten att själv ta initiativ till en studiecirkel och få stöd genom den struktur som studieförbunden erbjuder är den del av det som är unikt med denna form och som är så värdefullt. Det kan inte ersättas av offentliga utbildningsplatser eller kommersiella utbildningar.
3. Det ser jag som något som i första hand studieförbunden själva ska ha som uppgift att fundera över och arbeta med.
4. Vi ser stora värden med att Studieförbunden har frihet att själva ange mål och inriktning på verksamheten. Den friheten ger utrymme för kreativitet och anpassningar efter de behov och önskemål som finns. Det är också rimligt att Riksdagen anger syften för de resurser som anslås.
5. Centerpartiet vill se ett fortsatt högt stöd till studieförbunden. Det studieförbunden kan bidra med i form av bland annat bildning, kultur och ökad delaktighet i samhället, kommer att behövas än mer framöver.

Kristdemokraterna

1. Folkbildningen spelar en mycket viktig roll i samhället. I folkhögskolan finns en unik möjlighet och förmåga att möta elevernas behov.
2. Framför allt ligger deras roll i dess pedagogik, dess demokratiska roll och i dess kunskapssyn. De studiemotiverande kurserna i folkhögskolan är mycket framgångsrika och innebär en ny chans för elever som tidigare inte nått målen inom det ordinarie utbildningssystemet. Studieförbunden har en unik roll i integrationsarbetet.
3. Kanske jobba mer för att söka upp och nå fram till de målgrupper man vill ska ha möjlighet att delta i folkbildande verksamhet.
4. Kristdemokraterna har inte några förslag till förändring av den modellen.
5. Kristdemokraterna kommer under den tidiga hösten att arbeta fram vårt förslag till budget för 2021 och framåt. I förra årets budget låg vi på samma nivå som regeringen i våra anslag till folkbildningen.

Liberalerna

1. Vi har en mycket positiv inställning. Folkbildning och studieförbund har spelat en avgörande roll I Sveriges historia och vi menar att de måste få utrymme att spela en ännu större roll framöver. Vi behöver mer bildning och starkare frivilliga gemenskaper i landet och där har folkbildningen en nyckelroll.
2. Samma som alltid. Att skapa plats för människor plats att växa tillsammans med andra.
3. De har samma utmaning som många andra delar av civilsamhället, det vill säga att nå nya grupper. De som behöver studieförbunden bäst är ofta de som är svårast att nå. Men så var det också när folkbildningen startade i Sverige, så jag är optimist om att vi ska klara detta också.
4. Det finns säkert detaljer man kan diskutera, men som grundmodell är den bra. Det är viktigt att fortsatta värna frihet och frivillighet, det innebär bland annat att staten ska försöka hålla armlängds avstånd. 
5. I de många kriser och utmaningar Sverige mött de senaste åren har folkbildningen och civilsamhället i stort, gång på gång visat hur viktig den är för vårt land. Det är den också i mer normala tider. Vi har stort behov av både bildning och frivillig samvaro. Så vår grundinställning är att dessa områden behöver få en förbättrad situation framöver.

Miljöpartiet

1. Folkbildningens roll är viktig. Genom samtal, litteratur, studiecirklar och kulturaktiviteter bidrar folkbildningen till att stärka demokratin och höja utbildningsnivån i samhället.
2. Studieförbunden ger människor möjlighet att höja sin utbildningsnivå genom hela livet, utveckla sina idéer och intressen. Folkbildningen har en särskild funktion eftersom den ger möjlighet till lärande utanför den obligatoriska skolan och universiteten. 
3. Det är viktigt att studieförbunden förmedlar grundläggande demokratiska värderingar i all sin verksamhet och når personer som inte är föreningsaktiva. Det kan röra sig om personer som har låg utbildningsnivå, lever marginaliserade eller är nyanlända.  Det är viktiga insatser för att hålla ihop samhället.
4. Det är en bra modell som sätter ramar för folkbildningen samtidigt som den ger studieförbunden utrymme att utforma sin verksamhet på ett oberoende sätt. Det är viktigt för det öppna och demokratiska samhället och den fria åsiktsbildningen.
5. Vi vill öka anslagen till studieförbunden, mer generellt stöd i stället för projekt och riktade bidrag. Studieförbunden är viktiga demokratiska bastioner. De kommer också att vara en viktig del i den omställning som behövs efter Coronakrisen, genom att ge möjlighet till kompetenshöjning.

Moderaterna

1. Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.
2. Folkbildningens aktörer har varit framgångsrika i att hjälpa människor som inte kommit till sin rätt inom det formella utbildningssystemet. Folkbildningen har också visat sig framgångsrik för att utbilda nyanlända.
3. Den moderna arbetsmarknaden är dynamisk och full av möjligheter men ställer också krav på livslångt lärande. Studieförbund och folkhögskolor kan i högre grad bidra till att bredda och fördjupa människors kompetens och stärka deras attraktivitet på arbetsmarknaden.
4. Ersättningssystemet måste ses över och anpassas till dagens verklighet. En större del av anslaget bör gå till unga, nyanlända och vidareutbildning. Folkhögskolornas uppdrag bör breddas och åldersgränsen till kurserna sänkas.
5. Statsbidraget till folkbildningen skulle kunna sänkas och användas mer till barn och unga. Många deltagare i studiecirklar har postgymnasial utbildning och faller därmed inte inom de kriterier som egentligen är satta för folkbildningen. Med hänsyn till folkbildningens viktiga roll i samhället är det angeläget att regel- bundet och mer systematiskt än nu utvärdera den verksamhet som de får statsbidrag för.

Socialdemokraterna

1. För oss handlar kultur och bildning om människors personliga frihet och samhällets progressiva utveckling. Kunskap, kultur och bildning ger människor möjlighet att vidga perspektiv, frigöra tankar och skaparkraft.
2. Det grundläggande skälet till att stödja folkbildningen är att den bidrar till demokratisk utveckling. I tider av ökad polarisering och när de demokratiska grundvalarna ifrågasätts behövs studieförbunden mer än någonsin.
3. Det är inspirerande att se hur snabbt studieförbunden ställt om till Corona-anpassad digital verksamhet. Studieförbunden är oerhört duktiga på att nå ut brett i samhället och finnas på platser som kännetecknas av marginalisering.
4. Sambandet mellan syften och fördelningsmodeller är inte självklart. Folkbildningen är fri och frivillig, samtidigt är verksamheten skattefinansierad. Detta kräver en balans mellan delvis motstridiga villkor. Vi menar att balansen ska upprätthållas samtidigt som det är av vikt att statsbidragen används korrekt.  
5. I Folkbildningsrådets budgetunderlag 2021-2023 görs viktiga reflektioner för ökat stöd. Regeringen har genomfört en stor utökning av antalet utbildningsplatser på folkhögskolorna. Insatser kommer att behövas framöver på hela utbildningsområdet med växande arbetslöshet.

Sverigedemokraterna

1. Folkbildningen är värdefull. Det är viktigt att folkbildningen får vara just folkbildning och inte ses som instrument för att avlasta brister i andra delar av samhällsapparaten.
2. Folkbildningen ska bidra till förkovrande och bildning av såväl de själsliga förmågorna som förnuftet. Möjligheten till frivillig bildning gynnar demokratin genom att öka individens förmåga att delta i samhällsdebatten och att bildningsmöjlighet finns inom ämnen som andra bortprioriterar.
3. Verksamheter som mottar offentliga medel bör medföra höga krav på transparens och aktivt arbete mot fusk. Folkbildningen måste bli bättre på att redovisa att deltagarna bildas enligt arrangörens avsikt.
4. Syftena bör eventuellt omformuleras så att de blir enklare att följa upp. Eventuellt kan tydligare uppföljningsmodell föras in i befintligt system.
5. Studieförbund med anknytning till demokratifientlig eller våldsbejakande verksamhet bör inte motta offentliga medel. Integrationssatsningar och omfattande satsningar för att täcka upp för ordinarie utbildningsväsendets misslyckanden bör inte ingå. De som tar emot medel bör inte fördela anslaget. Medelstilldelning och uppföljning bör utföras av ett oberoende organ. Anslaget bör inte höjas innan en sådan ordning är upprättad.

Vänsterpartiet

1. Vi anser att folkbildningen är en mycket viktig plattform för människors möjlighet till bildning och utveckling under hela livet. Den stärker demokratin och människor möjlighet att delta i samhället.
2. Att vara en mötesplats för människor med olika bakgrund som vill lära tillsammans. Att vara en kulturaktör i hela landet.
3. Det är svårt att ge ett generellt svar. De lokala förutsättningarna skiljer sig åt och förbunden har olika profiler.
4. Vi menar att det är rätt modell. Det är viktigt att värna folkbildningens suveränitet, rätt till profilering och därmed friheten att tillsammans med deltagarna skapa sina egna kurser och studiecirklar. Folkbildningen får inte utvecklas enbart till en uppdragsutbildare åt arbetsmarknaden utan bör betraktas som en kulturell frizon
5. Vi har länge varit positiva till ökat stöd till folkbildningen och drivit det gentemot regeringen. Extraanslagen i år har varit bra men samtidigt har kommunerna gjort stora nedskärningar under lång tid. Vänsterpartiet vill se en ökning av det generella statsstödet till kommunerna då en dålig kommunal ekonomi ofta innebär nedskärningar inom kulturområdet. Om en stärkt kommunal ekonomi inte är tillräckligt är vi beredda att se över om det behövs ökat statligt stöd till studieförbunden.

Ur Cirkeln nr 3 2020.