Krokig väg till nytt land
De senaste åren har studieförbunden gjort stora insatser med flyktingar. Nu har insatserna "Svenska från dag ett" och "Vardagssvenska" utvärderats och får goda betyg. Men att det inte är enkelt att hitta sin plats i ett nytt land, visar studien "Handlingsutrymme och handlingskraft" från Studiefrämjandet – där många invandrade kommer till tals. (Ur Cirkeln nr 1 2020)
Sedan 2015, då 163 000 personer ansökte om asyl i Sverige, har debatten om migrationspolitiken rasat för fullt, ofta i skarp och konfrontativ ton. Samtidigt har många ideella organisationer, däribland studieförbunden, gjort stora insatser för att underlätta tillvaron för de asylsökande.
Studieförbunden och folkhögskolorna fick redan 2015 extra pengar från regeringen för de två insatserna Svenska från dag ett och Vardagssvenska.
På asylboenden
Svenska från dag ett är undervisning i svenska och samhällsorientering. Verksamheten har främst skett på asylboenden, för en mer meningsfull väntan på besked från Migrationsverket. Vardagssvenska är en 40 timmars studiecirkel i svenska. En övergripande tanke har varit att korta ner tiden för etablering i Sverige för den som får uppehållstillstånd. Fyra av tio asylsökande som kommit till Sverige har deltagit i studieförbundens verksamhet. År 2018 genomfördes 7 400 arrangemang med nära 80 000 deltagare inom studieförbunden.
Stor efterfrågan
Nu har myndigheten Statskontoret utvärderat de båda insatserna. Slutsatsen är att de varit ändamålsenliga och viktiga för målgruppen.
Efterfrågan har varit stor, och många studieförbund har genomfört mer verksamhet än vad de fått pengar för, vilket visar på ett stort engagemang när det gäller att möta de asylsökande.
Studieförbunden är flexibla och har förmågan att möta deltagarnas skiftande behov, vilket Statskontoret ser som positivt. De asylsökande själva är också i huvudsak nöjda. Många av dem efterfrågar mer möjligheter till utbildning.
Långsiktiga effekter
När det gäller den långsiktiga betydelsen är det svårt att dra några säkra slutsatser. Dels är insatserna relativt korta, dels har det inte gått så lång tid, vilket gör det svårt att bedöma effekterna. Det står dock klart att studieförbunden bidragit till kunskaper i svenska språket, och att deras aktiviteter bidragit till att göra vardagen mer meningsfull för de asylsökande. Det är dock svårt att veta om det finns några kopplingar mellan insatserna och framtida möjligheter till arbete, menar Statskontoret.
• Rapporten Utvärdering av folkbildningsinsatser för asylsökande och utrikes födda kvinnor finns som pdf på www.statskontoret.se
Handlingsutrymme och handlingskraft
AVGÖRANDE FAKTORER FÖR INTEGRATION
Studien Handlingsutrymme och handlingskraft speglar Studiefrämjandets ”gräsrotsarbete” för integration. Syftet har varit att ge underlag till en strategi för det fortsatta arbetet mot utanförskap. Ett fyrtiotal personer med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden har intervjuats. Just handlingskraft och handlingsutrymme är två bärande begrepp i studien.
För samtliga intervjuade ”verkar ett liv i Sverige, och att få känna sig som en del av samhället, som ett självklart mål”, skriver rapportförfattarna. Många ger uttryck för drömmar och framtidstro – och även ett personligt driv för att förverkliga sina drömmar. De har handlingskraft.
Hinder på vägen
Samtidigt finns det hinder på vägen. Svårigheter att lära sig svenska, diskriminering, utanförskap och känslan av att leva ”mitt emellan” två kulturer. Det här skapar motvind i de invandrades möjligheter att få fotfäste i Sverige. Handlingsutrymmet begränsas.
Och om handlingsutrymmet krymper kan det bidra till att handlingskraften successivt avtar. Så här beskrivs det i rapporten:
”Handlingsutrymme och handlingskraft kan således beskrivas som ömsesidigt beroende och ömsesidigt konstituerande element i strävan efter ett värdigt liv. När framtidsdrömmar framstår som ouppnåeliga börjar handlingskraften försvagas och ’elden inom dig börjar sakta slockna’. När detta händer så ter sig alla hinder som oändligt stora och alla mål som helt utom räckhåll. Ju mer handlingsutrymmet tryter desto mer blir handlingskraften otillräcklig. Här kan folkbildningen vara ett bärande element i alla människors rätt till ett värdigt liv – kanske kan den till och med spela en avgörande roll.”
En folkbildning som bidrar till att både stärka handlingskraften och vidga handlingsutrymmet kan alltså bidra till att minska utanförskapet och stärka egenmakten. För invandrade – och säkert för alla andra. l
• Rapporten Handlingsutrymme och handlingskraft finns att ladda ner på www.studieframjandet.se
RÖSTER OM LIVET I SVERIGE
Röster från studien Handlingsutrymme och handlingskraft
- ”Här i Sverige tycker jag det finns många möjligheter, det gäller bara att ta steget och våga komma fram.”
- ”Mina drömmar är ingenting … för här finns ingen jämlikhet, det är skillnad mellan svenskar och flyktingar.”
- ”Vi ville ju bli en del av samhället och det blir man aldrig om man bor med landsmän och pratar samma språk…”
- ”När man kommer till ett land så ska man lära sig språket och gå all in.”
- ”Även om man pratar bra svenska, folk bedömer oss på grund av hur vi ser ut… alltså om vi har sjal eller om jag har mörkt hår … oavsett vad vi gör är vi inte svenskar, för de svenskarna, de anser oss vara annorlunda.”