Odla ihop
Äntligen, odlingssäsongen är här. Trädgårdsintresset fortsätter växa. Och nu upptäcker allt fler glädjen i att odla och lära sig mer tillsammans. (Ur Cirkeln nr 1 2022)
Visst kan det vara magiskt att umgås med sina växter på egen hand. Men odling tillsammans är både roligare och enklare. Det menar i alla fall Emma Berg, som arbetar med folkbildning inom natur och odling på Studiefrämjandet Skåne Blekinge.
– Mycket ska tas om hand i en odling, så varför inte dela på ansvaret? Dessutom lär ni av varandra hela tiden.
Emma Berg är i full gång med att anordna odlingsstudiecirklar bland hyresgäster i Lund, ett projekt i samarbete med hyresvärden Stena fastigheter.
– Folk vill inte ha asfalt mellan husen längre. Genom att odla tillsammans lär grannarna känna varandra, tryggheten ökar och de får något gemensamt att ta hand om.
Stadsodling och annan gemensam odling kan ske i mer eller mindre organiserade former.
– Det finns exempel på att människor slår sig samman och skaffar en plätt mark där de kan odla. Bra för gemenskapen och hushållsekonomin, och dessutom klimatsmart.
Kretsloppstänkande
Intresset för odling och trädgård har vuxit på senare år. Emma Berg menar att pandemin gjort att det ökat ännu mer.
– På Studiefrämjandet försöker vi ta tillvara människors nyfikenhet och intresse, genom att ordna kurser och andra arrangemang.
Odlingsintresset kan se ut på olika sätt. Några designar minimalistiska trädgårdar med effektfull belysning. Andra skapar en vildvuxen naturnära skogsträdgård. Emma Berg menar att det numera finns en tydlig inriktning mot ekologi, kretsloppstänkande och biologisk mångfald i människors odlingsintresse. Själv hoppas hon att vi framöver ska odla mer tillsammans med alla dem som kommit till Sverige från olika delar av världen.
– Jag hoppas att det blir en trend, för vi har mycket kunskap som vi kan dela med varandra. Nyligen lärde jag mig av en afghansk man hur man odlar meloner, säger Emma Berg.
Men varför detta intresse för odling?
– Jag mår själv väldigt bra av att stoppa händerna i jorden. Med odling ser du resultat, både på kort och lång sikt. Du ser en blomma som slokar, ger den lite vatten och den reser sig och mår bra. Du planterar ett fruktträd och några år senare kan du göra äppelmos. Jag tror att odling ligger nedärvt i oss människor, vi mår helt enkelt bra av att odla.
Liten trendspaning
I odlingsvärlden händer nytt hela tiden. Numera har mycket koppling till ekologi och biologisk mångfald. Är du inte helt hemma i alla begrepp, här en liten spaning på vad många pratar om.
Skogsträdgårds-odling
En skogsträdgård imiterar naturens skogsekosystem. Du odlar det som passar i miljön, och låter naturen själv göra mycket av jobbet. Skogsbrynets mångfald är en förebild och här kan du odla fruktträd, buskar, grönsaker och även ”vilda” växter som ramslök och strandkål. Studiefrämjandet anordnar kurser i skogsträdgårdsodling och har tagit fram en studieplan till boken Skogsträdgården av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg.
No Dig och täckodling
No Dig handlar om att odla utan att gräva i jorden. Fördelen är att man inte skadar själva jorden, och allt som lever där. I stället ”matas” odlingen uppifrån med kompostjord. Vid täckodling täcks odlingen med löv, gräs eller halm. Mindre vattning och ogräs, är två fördelar. Om du googlar finns en djungel av information och åsikter om No Dig, täckodling och andra varianter på detta tema.
Pallkrage-odling
Att odla i pallkragar är kanske ingen trend, men definitivt något som blir allt vanligare. En pallkrage kan placeras i stort sett var som helst, och funkar utmärkt i stadsodlingar, till exempel i parker, mellan hyreshus och även på balkonger. Kolla bara så att lådan inte blir för tung för balkongen.
Biologisk mångfald
Många vill att alla – även humlor och bin – ska kunna njuta av trädgården. Färggranna blommor och bihotell bidrar till deras njutning. Bin och humlor är lättskötta små husdjur och många fascineras av deras liv och betydelse. Vill du veta mer, läs till exempel Binas hemliga liv av Thor Hansson eller Galen i humlor av Dave Goulson.
Bokashi
För ett par år sedan exploderade intresset för bokashi, som på japanska betyder ”jäst organiskt material”. Det är ett sätt att omvandla matavfall till näringsrik jordförbättring genom en jäsningsprocess.
Permakultur
Permakultur är egentligen inget nytt, begreppet myntades redan på 1970-talet. Enkelt uttryckt handlar det om hållbar odling – i verkligt bred bemärkelse. Här finns tankar om att forma omsorgsfulla miljöer där människa och natur kan leva i samklang. Låter det spännande? På Föreningen Permakultur i Sverige, www.permakultur.se, får du veta mer.