Lär känna dina grannar
Fåglar finns överallt omkring oss. Av Sveriges cirka 260 häckande arter har vi valt ut några vanliga fåglar som du här får lära känna lite närmare. (Ur Cirkeln nr 1 2023)
KOLTRAST
Skönsjungande nationalfågel
Om det prasslar på marken i trädgården eller längs promenadvägen så handlar det ofta om en koltrast. Likaså om en fågel högljutt lyfter från marken och gastar ”pli-pli-pli-pli”. Å andra sidan kan även ett mycket fint ”tsiii” från en buske tyda på att en koltrast håller till där.
Koltrasten är Sveriges nationalfågel, framröstad såväl 1962 (Dagens Nyheter) som 2015 (BirdLife Sverige). Jo, nog är koltrasten en fågel som även den icke fågelintresserade lägger märke till och tycker om. Den sjunger otroligt vackert och är en stämningshöjare som få.
Förr var koltrasten en skygg skogsfågel. Annat är det nu. Koltrastar hoppar omkring överallt i vår närhet. Svarta hannar med gula näbbar. Brunaktiga honor och ungfåglar. Dessutom bor koltrasten gärna i trädgårdar, bland yviga klätterväxter till exempel. Men koltrastbon påträffas i allt från cykelkorgar till blomlådor på balkonger.
BOFINK
Synas och höras har sina risker
Många tror att bofinken är Sveriges vanligaste fågel. Så är inte fallet. Det är i stället den lilla lövsångaren, svår att få syn på bland trädens gröna blad. Bara en mild, vänlig sångstrof avslöjar att den faktiskt finns där.
Bofinken, däremot, både syns och hörs vida omkring. Den sitter ofta väl synlig och låter höra en kraftig ramsa som avslutas med en krusidull. Utöver det har bofinken en rad andra läten, bland annat just ett glatt ”fink!”.
Att vara en duktig sångare har sina risker om man är en fågel. I Tyskland var bofinken under århundraden en populär burfågel. En framstående solist var värdefull och kunde bytas mot en hel ko.
Som ofta är fallet i fåglarnas värld är honan dassigare i färgen. Hon har varken blått eller rostrött i dräkten, däremot precis som hannen dubbla vita vingband.
Bofinkarna flyttar om hösten, men enstaka fåglar stannar och hör då till fågelrestaurangernas stamgäster.
SKATA
Skicklig bobyggare
När man ser ett skatbo kan man undra hur ungarna står ut i den där rishögen. Men inuti finns ett bekvämt, skålformat bo som ser ut att drejats av en skicklig keramiker.
Att titta på skator är underhållande. De har så mycket för sig. Föreställningen börjar redan om vintern, när skatorna börjar bygga, eller bygga på, sitt bo. Höjdpunkten är förstås när ungarna blivit flygfärdiga. Dessutom är det mycket vackra fåglar, med sina metallglänsande fjädrar, vilket man ibland glömmer eftersom de är så vanliga.
Att skatan är tjuvaktig är en myt som forskarna slagit hål på. Men den tycks ha varit allmänt spridd och det finns till och med en opera som heter ”Den tjuvaktiga skatan”. Några glänsande föremål är skatan alltså inte ute efter, enligt vetenskapen. Däremot snor den både ägg och fågelungar för att få omväxling i kosten, som annars mest består av daggmask, sniglar, insekter och bär.
RÖDHAKE
Tvekar inte att anfalla
En av de sötaste fåglar man kan få syn på i det här landet är rödhaken. En snäll liten fågel också, ser det ut som. I själva verket är det en aggressiv jäkel. Ve den som kommer i närheten av reviret. Rödhakehannen drar sig inte för att angripa rivaler med näbbar och klor.
Rödhaken går alltså ett steg längre än flertalet småfågelhannar, som tycker det räcker med att sjunga för att förmedla budskapet ”det här området är mitt”.
Det är också genom sången som småfåglarna dejtar, och i rödhakens fall handlar det om ett vackert virrvarr av fina, klara sångtrådar. Den sjunger gärna på kvällen och inpå natten. I april är rödhaken ofta den enda fågel som hörs när det mörknat.
I landets södra delar, med milda vintrar, finns det övervintrande rödhakar. De lever av småkryp och äter gärna spill från talgbollar. Om det behövs sjunger rödhaken då också, denna gång för att
försvara sitt knapphändiga vinterskafferi.
SÄDESÄRLA
Efterlängtad som få
När det hörs ett piggt ”tjilitt, tjilitt, tjilitt” finns en sädesärla i närheten. Man brukar snart få syn på ärlan där den har sin vippande gång.
Sädesärlor gillar kala ytor som gårdsplaner, garagetak och asfalt. De värms upp fortare än andra och drar snabbt till sig insekter som är lätta att spana in och fånga. De bosätter sig gärna nära människan, i håligheter som de hittar i allt från murar till byggnader och broar. En populär bostad är under en takpanna.
Sädesärlan är nog den mest efterlängtade vårfågeln av alla. Den har i alla tider varit omtyckt och namnet nämns i skrift redan 1538. Men den har också fått många lokala, folkliga namn. Några exempel från det gamla bondesamhället är såärla (Bohuslän, Dalsland), åkerhöna (Dalarna) och husärla (Västmanland). Och för att citera ett gammalt ordspråk: ”När man går förbi en ärla på en åker ska man tala till den för då blir det ett gott år”.
Fler fåglar att upptäcka
Nyfiken på fåglar, här är några steg på vägen in i fåglarnas värld.
- Vill du höra hur en lövsångare, bofink och rödhake låter när de sjunger. Du får många träffar om du söker på google, men ett tips är att välja P2-fågeln. Där finns också texter som berättar mer om olika fågelarter.
- Gå med i en fågelförening. Häng med på en fågelutflykt, ofta gratis eller till självkostnadspris. På riksföreningen BirdLife Sveriges webbplats, under fliken ”Om oss”, finns en förteckning: En del fågelföreningar anordnar studiecirklar och utflykter tillsammans med Studiefrämjandet. Kolla vad som är på gång på www.studieframjandet.se.
- Du behöver en handkikare för att se fåglarna bättre. Naturbutiken kan ge förslag utifrån vad du har råd med. Naturbutiken tillhör BirdLife Sverige och allt överskott går till fågelskydd.
- Det finns massor av fågelböcker där du kan lära dig mer. Börja skåda fågel är en grundbok om fågelskådning med en studieplan från Studiefrämjandet. (Boken är slut på förlaget men finns på bibliotek).För att du alltid ska kunna ha en fågelbok till hands, skaffa en app. ”Fågelguiden” är den mest heltäckande. I appen kan du också lyssna till sång och läten.