Föreläsare Rosenbergdagarna 2024
Nedan presenteras föreläsare för Rosenbergdagarna 2024.
Se hela programmet med tider här.
Magnus Persson, Våtmarkssamordnare, Länsstyrelsen i Örebro län
Magnus Persson är uppfödd i Hällabrottet och ville som ung pojke egentligen bli kartritare. Fåglar blev tidigt ett intresse genom storebror och efter att ha snickrat fågelholkar och fågelbord hemma i garaget kom senare ett större intresse för naturvård och biologi.
Det här är hans presentation:
I ungdomen cyklade jag till Kvismaren och Björka Lertag med tubkikare på pakethållaren för att skåda fågel. Minns hur jag fascinerades av de svarthalsade doppingarna i Rysjön samt en jorduggla som ryttlade över mig flera gånger under samma natt när jag sov under bar himmel i Björka Lertag. Till Kvarntorpshögen var det nära att cykla från Hällabrottet med kikaren runt halsen och med berguv som paradart. Det fanns även ortolansparv på högen på den tiden, men konstigt nog minns jag inte den.
Ortolansparven är en fågel som mer och mer bara försvinner och som jag under senare år noggrant följt där den häckat i Kvismaredalen, men som ej verkar trivas i dagens jordbrukslandskap och numera är utgången som häckfågel i Närke. Vid ett besök i Knuthöjdsmossen såg jag min första smålom, en syn som aldrig lär försvinna från näthinnan. Vilka minnen! Vilka våtmarker!
Gymnasietiden tillbringades på Kvinnerstaskolans naturbruksgymnasium. Jag ville vara ute i naturen så mycket som möjligt och valde därför inriktning skogsbruk. Under en projektvecka om naturvård skulle vi gallra bort gran för att restaurera en igenvuxen betesmark vid Brunstorpskärret. Att jobba med praktisk naturvård blev för mig en stor ögonöppnare och denna vecka var den bästa veckan under hela gymnasiet. Har påbörjat biologiprogrammet tre gånger i livet. Först Högskolan på Gotland, sedan Göteborgs universitet och sist Karlstads universitet. De två första gångerna hoppade jag av för att jag på den tiden ville bli rockstjärna. Tack vare bristande musikalitet och luckor i låtskriveri läste jag till slut klart biologiprogrammet och tog ut min examen vid Karlstads universitet 2022. Att sjunga sånger gör ju inte planeten grönare.
Sedan 2023 tjänstgör jag som våtmarkssamordnare vid Länsstyrelsen i Örebro län. Ett mycket roligt arbete som bland annat innebär att planera våtmarksrestaureringar i länets naturreservat. Det är just nu stort fokus på att återställa hydrologin i myrar och mossar genom att plugga och lägga igen diken. En åtgärd som ger multipla förtjänster både för klimat, arter samt ett renare vatten. Helt i linje med Erik Rosenbergs engagemang.
I sitt föredrag kommer Persson ge en bild av våtmarkslandskapet förr och idag.
Åsa Kasimir, forskare på institutionen för geovetenskaper Göteborgs universitet
Docent i Naturgeografi vid Göteborgs Universitet.
Kasimir forskar om hur växthusgaser från mark påverkas av markanvändning. Särskilt fokus är växthusgaser från beskogad dikad torvmark och restaurerade torvmarker. Hon använder fältmätning och process-modellering för att ta reda på hur mycket växthusgaser som avgår (emission) från marken. Med kunskapen går det att föreslå hur emission av klimatgaser kan minskas i olika ekosystem. Kasimir är också en av författarna i IPCC’s emissionsfaktordatabas och i uppdateringen av IPCC Guidebok för beräkning av emission i kapitlen om skog och jordbrukets avgång av lustgas (N2O) från gödsling. Nu aktuell med boken Torvmarker, Klimat och Återvätning – Att minska utsläpp och främja koldioxidinlagring, som hon författat tillsammans med Amelie Lindgren, också forskare vid Göteborgs universitet.
I sitt föredrag ska Kasimir berätta om hur stora utsläppen av klimatgaser är från dikade torvmarker som används för torvtäkt, jord- och skogsbruk. Vilka gaser som avgår efter återvätning, och hur man kan få ner utsläppen till en låg nivå och möjliggöra en ny kolinlagring i torv.
Jan Malmgren, ekolog
Jan Malmgren är örebroaren som redan i tonåren blev aktiv i naturvården, under en tid då Erik Rosenbergs arv fortfarande var tongivande i Örebro. Han jobbade hårt för att föra upp grod- och kräldjuren på agendan, liksom de ekosystem de nyttjar, t ex våtmarker, småvatten, hagmarker och relikta miljöer från ett varmare klimat.
I samarbete med Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro kommun och flera naturvårdsföreningar så initierade Jan inventeringar, och såväl skapade som restaurerade framförallt småvatten för groddjur och särskilt större vattensalamander, även på andra håll i landet. Hans inventeringar av Kilsbergen kunde också bekräfta äldre lokaler för hasselsnoken vid sin absoluta nordgräns, såväl som ett flertal tidigare oupptäckta lokaler. Han kunde även påvisa att den blåfläckiga kopparödlan fanns även i Örebro län. Ett projekt som väckte stor uppmärksamhet var också groddjursprojektet på Rävängen i Karlslund.
Jan läste biologi vid Göteborgs universitet fram till sin licentiatexamen, och disputerade 2001 som förste ekolog i utbildningen han själv var med och startade vid Örebro universitet. Han lämnade akademin 2005 och har sedan dess arbetat som egen miljö- och naturvårdskonsult, som projektsamordnare vid Länsstyrelsen i Örebro län, som stadsekolog i Västerås Stad, som samhällsutvecklingsdirektör i Varbergs kommun och som förbundsdirektör vid Skaraborgs kommunalförbund. Idag arbetar han som vd för Stiftelsen Läckö Slott i Lidköping. ”Arbetet för natur- och kulturarvet och en hållbar samhällsutveckling är det som driver mig, och det brinnande engagemanget för grod- och kräldjuren och deras livsmiljöer kommer att följa mig livet igenom!”
Malmgren kommer i sitt föredrag ge en närmare lägesbeskrivning för länets grod- och kräldjur.
Ronnie Lindqvist, ornitolog
Fågelskådare och amatörornitolog.
Mitt första möte med slättlandets våtmarker var som 14-åring och nyinflyttad till Örebro, då jag trots dåtidens brist på information, med stor möda lyckades hitta den mytomspunna platsen som heter Oset. Där övernattade jag i ett rangligt fågeltorn och livskryssen strömmade in. Oset har sedan dess förblivit navet i mitt fågelskådande.
Efter lång tid som aktiv fältbiolog i ungdomen återkom jag till föreningslivet i mogen ålder och blev mer och mer engagerad i de aktiviteter som NOF, Närkes Ornitologiska Förening hade. 16 år i styrelsen, varav tre som ordförande, har gett mig stor inblick i de utmaningar som fågelskyddet ständigt ställs inför.
Under tiden 2005 till 2015 genomfördes Atlasinventering 2 av fåglar i Närke där jag var flitig inventerare och så småningom projektledare för vår fågelatlas Närkes Fågelvärld.
I sitt föredrag kommer Lindqvist belysa de senaste årens utveckling för några våtmarksberoende fågelarter i vårt län. Våtmarksfåglar svarar oftast snabbt på naturvårdsåtgärder och är därigenom en av de bästa indikatorerna på utvecklingen i vår natur.
Per Karlsson Linderum, biolog
Per Karlsson Linderum, uppvuxen i Dalslands enda stad Åmål, numera fast rotad närking boende i Sköllersta. Fågelskådare, entomolog, "skogsaktivist" och allmänt naturintresserad. Arbetar som konsult med fokus på naturvärdesinventering, artskydd och fågelinventeringar. Karlsson Linderum är författare till boken Närkes trollsländor, som även ligger till bas för sitt föredrag om de flygande juvelerna.
Jonas Ohlsson, projektledare Naturskyddsföreningen Örebro län
Jonas Ohlsson växte upp i en by norr om Karlskoga och tog därifrån en omväg till Karlstad och Göteborg innan han landade i Örebro län igen. Från att ha utbildat sig till civilingenjör och jobbat inom gruvindustrin, gjorde han en helomvändning och sökte i stället jobb på Naturskyddsföreningen Örebro län som projektledare för restaurering av vattendrag och våtmarker. I de projekt Jonas driver, kombineras naturvårdsåtgärderna med skolundervisning. Lärarna ansvarar för hur åtgärderna ska integreras i elevernas läroplan och kurser, och får sedan med hjälp av projektets budget och Jonas projektledning hjälp med planering och utförande.
Under Ohlssons föredrag kommer han berätta om hur arbetsprocessen i projekten ser ut och ge förslag på hur vi kan koppla samman naturvården med fler delar av samhället.
Mia Svedäng, sakkunnig sötvatten för Naturskyddsföreningen
Svedäng arbetar med alla möjliga frågor som rör sötvatten – till exempel biologisk mångfald i rinnande vatten och omprövningen av vattenkraften, restaurering av akvatiska miljöer, övergödning, strandskydd, våtmarker och vattenförvaltning. Hon är doktor i limnologi men har även sysslat en del med marinbiologi.
Daniel Bergdahl, vattenvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Örebro län
Daniel Bergdahl är uppväxt i Örebro och utbildad fiskeribiolog efter att ha genomgått fiskevårdsprogrammet på Göteborgs Universitet. Började arbeta på Länsstyrelsen i Örebro län 2009 och är idag vattenvårdshandläggare och jobbar främst med vattenförvaltning, restaurering av vattenmiljöer och med tillsyn och prövning av dammar och vattenkraftverk.
I sitt föredrag behandlar Bergdahl temat om restaurering av rinnande vatten.
Matti Ermold, handläggare på Naturvårdsverket
Matti Ermold har arbetat med våtmarker de senaste 15 åren. Idag arbetar han som naturvårdshandläggare för Naturvårdsverket. Han behandlar våtmarksfrågor kopplat till finansiering och uppföljning.
I Ermolds föredrag kommer han tala om naturrestaureringsförordningens påverkan på våtmarksarbetet.
Dela sida:
Dela: